Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapellpredikanten. En skärgårdshistoria - 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPELLPREDIKANTEN. 79
»Här duger inte att vara oförskämd, slyngel!» utbrast
nu kapellpredikanten på fullt allvar ond, tog karlen i armen
och slungade honom fram ifrån dörren, vred sedan om
nyckeln i låset och fortsatte, i det han tog ett par steg
emot honom: »Och nu kommer ni inte ut härifrån förrän
jag fått lära er, hvad ni inte tycks ha en aning om —
att ni burit er åt som en skurk och en usling, och
att...»
»Jasål Ä’ det meningen att här ska’ bli smörj åf?»
frågade karlen, i det han kastade hatten på bordet
bredvid sig och började vika upp rockärmarna. »Då kan jag
fäll också ta’ ett tag, ska’ jag säga pastorn. Fast nog
tänkte jag att en skulle kunna gå te’ prästen och få en
rejel handräckning utan att en skulle behöfva lägga
plåsterlappar på efteråt!»
»Det är ert usla samvete jag vill slå, och inte er
syndiga kropp,» fortfor kapellpredikanten med fastare ton
än förut. »Öch det är därför som ni skall höra på, hvad
jag har att säga er.»
»Nå ja, lappa på då, så får jag höra hur pastorn bär
sej åt!» svarade karlen. »Fast nog ä’ jag fäll så pass
barkad i den vägen, så han kunde ta’ sig för någe’ som
vore mera lönt än det.»
»Har ni lofvat Olssons flicka att gifta er med henne?»
frågade kapellpredikanten strängt och satte sig i stolen midt
framför karlen, som stod vid ena kortsidan af bordet.
»Nej, det har det då aldrig varit frågan om, det jag
vet!»
»Öch ni vill inbilla mig att en ung, oskyldig flicka
öfverlämnar sig åt en sådan som er, utan att han först
lofvat henne äktenskap?»
»Nu ska’ inte pastorn prata! Tocke’ frågar en inte
efter här ute i skärgåln. Flickorna ä’ fäll inte mer än
människor di heller, och inte håller di för nå’n skam om
di har en gosse, som di kallar’et. Titta efter i stugorna,
så får fäll pastorn si, om inte den ena kärnskrabban efter
den andra sitter där med ett par små glyttingar, som
dottern har skaffa’na te’ pyssla me’ på gamla dar — och
har di bara en och två, så är det inte mycke’ te’ tala
om; det finns di som har både tre och fyra! Det förstås,
det kan fäll hända att di gifter sej se’n på sista beslute’,
men inte ä’ det sagdt att det blir hvarken med den ena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>