- Project Runeberg -  Bland storstadsfolk och skärgårdsbor /
83

(1895) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapellpredikanten. En skärgårdshistoria - 10 - 11

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAPELLPREDIKANTEN. 83

omkring på gården, trippande och hopppande, med ungarna
hack i häl efter sig hvart han tog vägen.

»Dumma stolthet, oförlåtliga högfärd!» mumlade
kapellpredikanten för sig själf. »Det är inte djuren som behöfva
lära seder af oss, utan vi af dem! Hur långt under den
där lilla tättingen står inte han, som nyss gick härifrån!»

11.

Skälet hvarför karlen gjorde helt om och gick åt andra
sidan var helt enkelt det, att Vicke kom vägen framåt,
sjungande med full hals och svängande målarskrinet på
sitt vanliga muntra sätt. Det dröjde inte lång stund förrän
han kom in på gården med lätta steg, och när han fick
se den lilla fågelidyllen, tvärstannade han och såg
uppmärksamt på den sökande fadern och de hungrande
småttingarna, till dess de togo till vingarna för att uppsöka
nya skördeplatser.

»Jojo, min gubbe lilla,» skrattade Vicke, i det han
knäppte med fingrarna efter bofinken »nu har du fått
sommargöra! Det är annat, det, än att sitta hela guds
dan och bara sjunga: inte är jag ledsen precis för det l
som du gör hela vårtiden. Nej, se på tusan!» ropade han
sedan, när han fick syn på kapellpredikantens mörka
ansikte, där han hade närmat sig fönstret. »Står du också
och studerar familjelif, Acke? Nu ska’ vi ut och gå, du!
Jag har någonting att föreslå dig.»

Det var en riktig befrielse, tyckte kapellpredikanten,
att den alltid glade målaren kom just nu, och kan gick
belåten ut emot honom ända ut i farstun.

»Morjens, själasörjare!» ropade Vicke muntert och slog
honom på magen. »Hur är det fatt? Du ser ut som ett
afslaget nådår! Kom han ifrån dig, den där passagerarn
som vände om, när han fick se mig på vägen? Var det
en af dina sockenbor, och hvad ville han ha för en dans?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 17 22:21:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstorstad/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free