Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapellpredikanten. En skärgårdshistoria - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPELLPREDIKANTEN. 85
en hyresgäst från stan? Och så är det med dem allihop.
Dels bli de bjudna på ett glas, och dels tigga de sig till
ett. Och så hyrorna se’n! Det är pengar som lätt fås
och därför lika lätt förgås. J ag hörde hvad gumman sa’
i går afton: de ha kommit på obestånd en hel mängd,
påstod hon, sedan de fått sommargäster som lärt dem en
mängd dumheter, som de inte kunde förut.»
»Men själf var hon ju så glad öfver att de fått dig!»
»Nå ja, mig ruinerar de sig inte på. Men gubben
talar redan om att bygga varanda’ på stugan i höst, för
att kunna få högre hyra nästa sommar. Ja vet du, Acke,
vi stadsbor är ett ogudaktigt släkte och vi ha med oss en
massa baciller, som bita sig fast i gubbarna här ute. Det
är pro primo vällefnadsbacillen, som trifs bäst i god mat
och punsch och konjak, och pro sekundo vigilansbacillen,
som mojar sig i växlar och hypotekslån och skogssköfling
och mejerispekulationer ...»
»Men kära Vicke, du är ju en riktig nationalekonom !»
utbrast kapellpredikanten och kunde inte låta bli att dra’
på munnen åt hans ifver.
»Jojo men! Du tror att jag bara är en vanlig
plankstrykare, du... Men, ser du, jag är en renässansfigur,
tödd ett par hundra år för sent, det är hela olyckan.»
»Du glömde ändå en bacill, och det är
lösaktighetsbacillen. Den har kanske också kommit med stadsborna.»
»Nej, vet du, Acke, det tror jag inte. Den har de
hämtat ut från stan själfva, sedan ångbåtarna började gå.
Såvida den inte rent af fanns förut — och det tror jag
att den gjorde, du. Men tag nu på dig hatten och leta
fram käppen, så knalla vi oss af. Det är ett brännbart
ämne det där, och det talar man bäst om ute — så vidt
det ens är lönt att tala om det alls!»
»Kanske inte! svarade kapellpredikanten tankfullt, i
det han gjorde sig i ordning. »Kanske är det också just
olyckan att man talar om det för litet. Just det där att
det hör till de kinkiga sakerna att tala öppet om, gör att
det smyger sig omkring och skapar elände och olyckor
på så många håll.»
»Predika om det, du!» utbrast Vicke, medan de gingo
ut ur rummet. »Den som kan säga det, det är ju prästen.
Prästen och läkaren — det är de enda som kunna röra
vid det ömtåliga ämnet, utan att väcka förargelse.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
