Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kloka Maja. En skärgårdshistoria - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOKA MAJA. 129
Men Anders Jonsson själf gick fortfarande omkring
och såg mäkta fundersam ut. Kloka Maja hade, när hon
fick sin betalning, och den som var hederlig ändå, råkat
fälla några ord om den där fastern uppe i Ryd och om
sonen som farit till Amerika och som sedan inte hörts af
— och sedan Anders Jonsson ett par kvällar därefter haft
en lång öfverläggning med mor Lovisa, öfverraskades folket
af att han morgonen därpå gaf sig af på ångbåten in till
staden.
Anders Jonsson for annars så sällan som möjligt dit,
och i synnerhet var det fallet under sommarmånaderna.
På hösten däremot, när hafren och potatisen och fårköttet
skulle säljas, då var han ju så illa tvungen, och då hände
det allt att han var litet tung i hufvudet, när han kom
hem — man träffade ju så många bekanta på ångbåten
och så kunde man ju få gå och kursa ett par dagar inne
i staden — och något skulle man ju göra på
mellanstunderna, förstås.
Det kunde aldrig hända honom mera att han kom
redlös hem — han som så många andra; det hade händt
honom en gång, och då hade han till på köpet tappat
hundra kronor, så den läxan glömde han inte så lätt. De
där hundra kronorna hade han fått äta upp åtskilliga gånger,
ty mor Lovisa var just inte den som glömde någonting,
hur bra och hygglig hustru hon annars var — och
det värsta var att hennes herre och man totalt glömt
bort att köpa hem garnet till bolstervaret, som skulle
väfvas, och de utlofvade ylleschalarna både åt henne
och Lina.
Så den stadsfärden glömde Anders Jonsson minsann
inte så lätt.
Det märkvärdiga med den här färden var det, att han
dröjde borta i två dar och att mor Lovisa inte visade sig
ett spår orolig för det. Hon gick där lugn och flitig som
vanligt, och pigorna märkte att hon hade ett och annat
att hviska om till Lina emellanåt, och denna såg också
belåtnare ut än hon varit på mången god dag.
Magnus syntes inte mycket till hemmavid, ty mellan
rågskörden och hvetet, som snart också var fallfärdigt,
hade man annat att syssla med. Det låg en stor holme
ute i fjärden, och där hade man en duktig höskörd att
taga vara på. Det kom senare än det andra gräset, där-
Hedberg. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
