Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUNDE KAPITLET.
Jagade.
fällskapet skyndade framåt så fort det kunde. Marken var
ojämn och stundom mycket brant, och de, som voro till
fots, kunde utan särdeles stor svårighet hålla jämna steg med
hästarna.
»Tror du, att indianerna skola förfölja, farbror?» frågade Tom.
»Ja, det kan du slå dig i backen på, min gosse. Vid det här
laget hafva de utforskat hemligheten. Det första de gjorde i morse
var att skicka några män upp på platån, där ni befunno er; dessa
följa sedan edra spår ned till den cauon, där ni lämnade hästarna, och
finna då, att ni kommit nedifrån och icke uppifrån dalen. De skola
äfven snart iinna, att ni varit två hvita och två rödskinn och att
de två rödskinnen gått uppför canon med hästarna. Så snart de
fått den saken klar för sig, skola de bli ifrigare än någonsin att få
våra skalper, ty det finns ingenting, som ett rödskinn hatar så
mycket som att bli lurad. Naturligtvis inse de, att det är ett
betydligt hårdare arbete att få bukt med sju män än med tre, och jag
tror icke, att de våga anfalla oss öppet. De veta nog, att i en öppen
strid två eller tre rödskinn vanligtvis få bita i gräset för livarje
hvit, som de döda. Men de skola afvakta ett lägligt tillfälle.
Rödskinnen äro ett underligt folk; tiden betyder ingenting för dem, och
de skulle icke draga i betänkande att hänga oss i hälarna i
veckotal, om de kunde fånga oss till sist. Men vi skola tala vidare om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
