Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vindströmmens dal och långt upp bland skogarna där bakom.
Stekpannan fick nu användas till sitt egentliga ändamål, och
vattenhinken sattes tillräckligt nära elden, för att innehållet skulle smälta.
Då frukosten en timme därefter var afslutad, hade så mycket snö
smälts att hästarna kunde få ett halft ämbar hvar. I hvarje
hink blandades ett par skålpund mjöl, då den föda, som djuren
kunde få af löf och ett obetydligt förråd af gräs, ansågs alltför
otillräcklig.
»Det blir en besvärlig resa öfver passet i alla fall», sade
Harry. »Nu, då vi känna vägen till nybyggena, behöfva vi icke
spara på mjölet; tvärtom, ju lättare vi äro lastade, desto bättre.»
Dagen förflöt icke så angenämt som den föregående, ty luften
var fylld med fin snö, som blåste in genom ingången och banade
sig väg mellan löfven öfver deras hufvuden; stundom, då snön
hopat sig på grenarna, kom den nedrasande med ett brak och
framkallade månget mustigt uttryck från den, som träffades däraf,
och mången hjärtlig skrattsalva från hans kamrater. För öfrigt
var sällskapet i allmänhet muntert. Den ursprungliga planen var
visserligen förfelad, men de hade undkommit indianerna utan en
skråma och tillfogat dem betydlig förlust, och deras tur att finna
ett så godt skydd i en sådan storm mer än motvägde
missräkningen öfver deras misslyckade jaktfärd.
»Har du ofta blifvit öfverraskad af snön, farbror?»
»Ja, det kan du vara säker på; jag och höfdingen voro mycket
nära att duka under för tre år sedan. Jag spanade efter guld bland
Utahs berg, medan Hoppande hästen jagade för bådas vår räkning.
Det var midt i vintern; snön låg djup i dalarna och på bergens
toppar, men det fanns tillräckligt med bar mark på bergens sidor,
för att jag skulle kunna fortsätta mitt arbete. Och hvad jakten
beträffar, dref kölden de vilda fåren från höjderna, där de lefva
om sommaren, så att höfdingen ofta fick dem inom skotthåll, och
de äro goda att äta.
»Vi behöfde icke frukta rödskinnen, ty de tycka icke om
kölden utan flytta om vintern sina bostäder ned till de mest skyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
