Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEXTONDE KAPITLET.
Kanotfärden.
|e två indianerna voro borta långt före daggryningen, och
medan de andra höllo på att tvätta sig vid flodbrädden, hörde
de knallen af en bössa ett stycke högre upp på sluttningen.
»Björn!» utropade Jerry; »och jag tror säkert, att de fingo
den, eljest skulle vi hafva hört ännu ett skott. Det hjälper upp
vårt proviantförråd för en tid. Gör upp eld, Tom, så slipper du
äta hästkött till frukost, om du icke vill.»
Efter en halftimme återvände indianerna, lastade med så
mycket kött de förmådde bära.
»Jag föreslår, att vi stanna här ett par dagar», sade Harry.
»Vi hafva nu rikligt*med kött, men i den här hettan håller det sig
icke mera än tjugufyra timmar; jag föreslår därför, att vi skära
sörider och torka det, såsom indianerna göra med buffelköttet; då
håller det sig någon tid. Dessutom hafva vi gjort oss förtjänta
af ett par dagars hvila, och vi kunna öfva oss i rodd, medan
köttet torkar. Vi redde oss ju ganska bra i går, men jag skulle
vilja, att vi vore fullständigt hemmastadda i båtarna, innan vi
komma till något svårt ställe.»
Förslaget antogs, och så snart frukosten var öfver, blef allt
köttet skuret i tunna skifvor, som uppträddes på snören, hvilka
fästes emellan träden.
»Det behöfves egentligen tre dagar, för att köttet skall blifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>