- Project Runeberg -  Bland rödskinn och cowboys. Berättelse från den amerikanska västern /
58

(1893) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Elin Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som blifvit sedd i träskmarkerna vid East Fork. Undersheriffen är
hemma, det är sant, men han är just ingen styrpinne, ehuru han
kan slåss.»

»Men,» sade Hugh, »icke ämnar man väl låta terrorisera sig af
tre fattiga karlar?»

»Vi tåla sannerligen ej mer än någon annan sådana där
oroligheter; men det säger jag er, att då en af de tre är Dutch
Sam och en Wild Harvey och den tredje Black Jake, så är det
just ej saker att leka med för hvem det vara må, ty det är
dagsens sanning, att hvar och en af dem är god att nedlägga
fem, sex stycken, innan han gifver sig. Ni är ny på platsen, annars
skulle ni ej taga saken så lätt. När ni varit här några månader,
skall ni inse, att man är ursäktad, om man går ur vägen, när tre
sådana karlar äro på krigsstråt.»

I detta ögonblick hördes skrik och hojtande samt hästtramp
utanför. Därpå lossades skott, och de tre öfre glasrutorna
genomborrades samtidigt med små runda hål i midten. Alla höjde sig
ned öfver sina tallrikar. Nästa skott kunde komma genom den
andra raden af rutor, och i sådant fall kunde de, som sutto kring
bordet, blifva träffade. Då hördes ett gapskratt, livarpå hästarna
galopperade bort i vild fart.

»Det är bara skämt än», sade en af karlarna vid bordet. »Det
blir värre senare, när de druckit nog för att bli vilda.»

»Just ett snyggt skämt att skjuta in genom fönstren!» sade
Luscombe.

»Ah, det där var ett intet», inföll en annan. »Jag har sétt ett
tjugutal cow-boys komma in i en stad, och en half timme senare
fanns ej en fönsterruta, som ej var genomskjuten. De bruka skjuta
hattarna af folk; det är deras favoritnöje. För det första visa de sin
skicklighet som pistolskyttar, och för det andra skrämmer det nästan
ihjäl folk, hvilket roar dem ofantligt. Jag har sett cow-boys skratta, så
de nästan hållit på att trilla af hästarna, när någon hoppat till och
rusat in i ett hus. Men cow-boys blir ingen ond på, de äro godt folk.
Ehuru de kunna vara mycket hänsynslösa, när de äro ute på skoj,
mena de icke att göra skada. De gifva ut sina penningar frikostigt
och hata sådana där banditer, som de här utanför. Om icke
cowboys funnes, skulle »de onda», som vi kalla dem, blifva herrar i
Texas. Men cow-boys jaga dem som skadedjur, och jag har sett
dem skjuta ihjäl mer än ett dussin mördare och spelare på en enda
afton. De hafva understundom inbördes strider, som äro rätt heta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgarodskin/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free