Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nerat bättre, om ni vistats där femtio år. Det säger jag er, unge
man, om jag får tillbaka min Rosie, är det tack vare er, och
behöf-ver ni någon att lita er till, så räkna på Steve Rutherford.»
Därpå sade Jim Gattling, den unge nybyggaren: »Rosie och
jag skulle gift oss i nästa månad, och jag behöfver väl icke säga
er, hvad jag känner.»
»Hvilka af oss skola stanna, ocli hvilka skola rida härifrån?»
frågade Harry. »Ni är den ende, som känner landet, Steve, så ni
måste då rida med. Långe Tom och jag skola stanna, om ni så
tycker. Om ni beskrifver byns läge, hittar jag nog vägen efter er.
För öfrigt har man ju spåret att följa. Vill du stanna hos oss,
Hugh?»
»Nej, jag följer med Steve», sade Hugh med bestämdhet. »Ehuru
jag ej tvekar att deltaga i en strid, säger jag uppriktigt, att jag ej
med kallt blod kan sikta på och skjuta ned, låt vara fiender.»
»All right, Hugh. När du en gång lärt dig känna
indianerna så väl, som vi känna dem, och vet, att barmhärtighet är
något för dem alldeles okändt, att de kallblodigt mörda kvinnor
och barn och martera ihjäl sina fångar, skall du ej känna på
samma sätt.»
»Jag stannar hos dig, Broncho», sade Jim Gattling. »Jag har
nyss sett mitt hus nedbrändt, min bästa boskap bortröfvad och mina
vänner dödade och skalperade, så dn kan lita på, att jag skulle sikta
på ett rödskinn och döda det alldeles så, som jag skulle sätta
klacken på en skallerorm.»
Den lilla truppen steg till häst och gaf sig af, anförd af
Rutherford. »Vi behöfva ej brådska», sade han. »Vi ha god tid, och jag
antager, att när vi komma ett stycke längre fram, måste vi stiga
af och leda hästarna. De ha blifvit mycket ansträngda uppför
bergen, och komma säkerligen att i morgon behöfva all den
snabbhet, de besitta.»
Följaktligen steg man af efter att ha ridit en half timme, oeh
hästarna leddes en lång sträcka. Detta var en ny öfning för
cowboys, hvilka sällan gå till fots. En häst står alltid redo, och om
det blott gäller att hämta ett ämbar vatten nere vid floden, kastar
en cow-boy sig genast upp på hästen. Men alla insågo, att Steve
hade rätt. De visste, att de hade att rida minst hundra mil, innan
de kunde hoppas att träffa på vänner, och att de komme att
häftigt förföljas. Det var därför af högsta vikt, att hästarna skulle
vara så litet uttröttade som möjligt. Efter tre timmars vandring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
