Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Min tankeförmåga sviker mig», svarade fadern och strök med
handen öfver pannan.
»Det är allt för tydligt, fruktar jag», inföll Hugh. »Vi ha här
förklaringen på det, som min vän hörde. Banditerna ämna ej
angripa haciendan, utan de hafva i stället bortröfvat edra döttrar, och
hunden har gifvit sitt lif för deras försvar.»
»Ja, så måste det förhålla sig», utbrast don Ramon i den
djupaste ångest. O, mina stackars flickor! Hur kan det ha tillgått?»
»Jag förmodar skurkarna gömt sig här», sade Hugh, »och att de
rusade fram och grepo edra döttrar samt lade kaflar i munnen på
dem, innan de hunno skrika. Hunden rusade tvifvelsutan på dem,
hvarvid de dödade honom med sina knifvar, som ni kan se.»
»Hvad skola vi göra?» frågade don Ramon i förtviflan.
»Först följa gångstigen fram till vägen», svarade Hugh;
»troligtvis hade de hästar på något ställe. Vill ni tillsäga edra tjänare
att långsamt och försiktigt gå framåt och hålla facklorna nära
marken?»
Don Carlos gaf ordern. En af den lilla skaran, öfverjägaren
på haciendan, gick ett stycke före de andra med en fackla. Han
stannade en liten bit, innan gångstigen mynnade nt i vägen, hvilket
ställe de i månskenet kunde se midt framför sig.
»Här äro färska hästspår», sade han. »Se!» — och han höll
facklan öfver sitt hufvud och pekade på buskarna — där hafva
grenar blifvit afbrutna, och friska löf ligga på marken. Hästarna
måtte ha stått gömda här. Stilla, till dess jag får undersöka stigen
fram till vägen! tian gick ensam framåt och återvände efter ett
par minuter.
»Spåren från vägen och hit äro svaga, således kommo de i
skridt; de, som leda härifrån till vägen och sedan vidare fram på
den, äro djupa, alltså redo de bort i galopp. De ha varit sex.»
»Hvad skola vi taga oss till, senor?» sade don Ramon till Hugh.
»Mitt hufvud bränner, och jag kan icke tänka.»
»Jag skulle ej tro, att edra döttrar äro i fara för ögonblicket,
senor», sade Hugh lugnt. »Banditerna hafva bortfört dem utan
tvifvel i afsikt att afpressa er en betydlig lösesumma. De måste
hafva ett par timmars försprång, så jag fruktar det vore gagnlöst
att förfölja dem i natt, ehuru jag anser, att vi borde för att få
veta, åt hvilket håll de ridit, skicka efter dem ett par karlar.
Naturligtvis får ni själf afgöra, antingen ni vill fara in till staden och
anhålla hos alcalden om att alla vapenföra män må förena sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
