Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- [Gunnar Hazelius. Av Verner Söderberg.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känsla, som ännu mer än tankeklarketen och den praktiska
rådklok-keten vid närmare beröring vann honom vänner för lifvet.
* *
*
1890-talets Uppsala hade sin egen karaktär, väsentligen olika de
föregående decenniernas. På »Magisterns» och »Gluntens» sorglösa tid
hade följt den i ord och känslor starka, men i handling vanmäktiga
studentskandinavismens jubel- och klangdagar. Kom så en period,
hvilken kanske häst karaktäriseras genom ett uttryck, som föreföll
senare generationer frånstötande: det »studentikosa», symbolen för
mycken och uppsluppen »ungdomsglädje», parad med en viss tomhet
på andliga lifsvärden. Den »studentikosa» tiden aflöstes af 1880-talets
»Sturm und Drang», Yerdandi-genombrottets år. Ännu på 1890-talet
fortforo under några år de stora offentliga och de många små privata
diskussionerna om allt mellan himmel och jord, men den
kosmopolitiskt radikala strömningen möttes nu af en annan, hvilkens rent
nationella drag med åren allt tydligare framträdde. Tidens lösen i den
eviga ungdomens stad var »försvar och reformer», somliga intresserade
sig uteslutande för det ena, andra uteslutande för det andra af dessa
lösensord; åter andra — och till dem hörde Gunnar Hazelius —
grepos tidigt och starkt af entusiasmen för båda dessa riktpunkter för
studenternas politiska allmänintressen.
Hvarken förr eller senare ha samhällsproblemen så ifrigt
diskuterats bland Uppsala studenter som under dessa år eller i så hög
grad lagt beslag på deras intresse och verksamhetslust. Samtidigt kom
genom de nya studieplanerna och framståendé lärares inverkan en ny
anda öfver de akademiska studierna, åtminstone inom den filosofiska
fakultetens bägge sektioner. Det lästes och studerades på allvar långt
mer än man på länge varit van vid i den uppsvenska universitetsstaden.
»Det glada studentlifvet» fick maka åt sig, och samtidigt med den
ökade intensiteten i studierna kom ett starkt begär hos studenter af
vidt skilda partiåskådningar att genom praktiskt arbete i någon form
för allmänna mål redan under universitetsåren gälda något af den skuld,
i hvilken de kände sig stå till det samhälle, hvars mer än andra gynnade
söner de voro. Denna strömning tog sig uttryck i det några år
synnerligen lifligt florerande föreningslifvet. Studentföreningar af många-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:14 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hgomhand/0018.html
