Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Gunnar Hazelius. Av Verner Söderberg.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under förra hälften af Gunnars Uppsalatid fanns i en liten
diskussionsforening, som gick under namnet »Juntan», en föreningspunkt för
några af dessa vänner. Här diskuterades flitigt politiska, ekonomiska,
litterära och religiösa frågor med inledningsföredrag af medlemmarne
i tur och ordning. Här nedan återges som en erinran om »Juntans»
centrala personlighet och äfven till belysning af Gunnar Hazelius’
allmänna uppfattning ett af de sista inledningsföredrag, som där höllos,
nämligen en kort studie »Om patriotismen», som han föredrog i denna
krets på senhösten 1898. »Juntan» utgjorde emellertid, som sagdt,
endast en liten del af den stora vänkretsen, och många andra af
Gunnars kamrater voro trägna gäster uppe i hans små trefna studentrum
på Skytteanum, dit de lika ofta kommo för att hämta råd i
hvarje-handa lifvets förhållanden som för att utbyta åsikter eller hålla något
af dessa otaliga sammanträden, på hvilka Uppsalalifvet under denna
de många föreningarnas blomstringstid var så besvärande rikt.
Sina samtid spolitiska intressen vårdade Gunnar bl. a. genom
metodiskt studium af utländska tidningar och tidskrifter samt genom
upprepade resor, i synnerhet till grannländerna, när något »stod på».
Då den unionella spänningen sommaren 1895 var starkare än någonsin
förr, kunde man finna honom i Kristiania på stortingets åhörareläktare,
och när februarimanifestet 1899 strök ett bredt streck öfver Finlands
lag och författning, töfvade det ej länge, innan han reste till
Helsingfors för att på ort och ställe sätta sig in i förhållandena, hvilket for
honom underlättades genom vidt utgrenade släkt- och
vänskapsförbindelser på andra sidan Bottenhafvet. I Finland stannade han då ett
par månader, knöt förbindelser med många bland de yngre
laglighets-ifrarne, deltog t. o. m. i tryckningen af den »underjordiska»
flyg-bladslitteratur, som var föregångare till publikationen »hna Ord», och
skildrade i några anonyma korrespondenser till »Stockholms Dagblad»
ställningar och förhållanden i Finland med en själfständighet och
sakkännedom, hvilken väl gick upp mot den, som mötte i de
anspråksfullare och mera uppmärksammade skildringar af finska forhållandeu,
hvilka vid den tiden sågo dagen i Sverige. Sina finska förbindelser
uppehöll han till det sista i ganska stor utsträckning; då situationen
1902 var som mest förtviflad och de första utvisningarna inträffade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
