Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ned under folkvandringstidens stormar. I de talrika och blomstrande
romerska stadsanläggningarna norr om Alperna hade äfven funnits
handtverkskollegier efter romersk förebild. Tillvaron af sådana kan på*
visas i Nimes, Marseille, Narbonne, Lyon och Paris, såväl som i Köln,
Mainz och Trier, och äfvenså på flera andra orter.1 Ingen sannolikhet
finnes emellertid för att dessa organisationer där kunnat lefva kvar.
Det enda ställe, där man trott sig kunna påvisa som möjligt eller till
-och med sannolikt, att en eller annan korporation, som på 1000-talet
träder i dagen, kan ha ägt bestånd allt sedan den romerska tiden, är
Paris. Det är närmast sjöfararnas och slaktarnas korporationer
därstädes, hvilkas rot man sålunda vill söka i de romerska collegia.- De
skäl som härför anföras äro dock mycket svaga. Något bevis för att
’de funnits till under den långa mellantiden har ej kunnat framläggas.
•Om äfven så vore, att här förelåge en kontinuerlig utveckling, så torde
det kunna ifrågasättas, om det varit mer än yrket, som under denna
långa tid varit detsamma, om öfver hufvud taget några slags
traditioner af romersk organisation inom dessa yrkeslag kunnat bevaras.
Kör tyska och engelska städer finnes, erkännes det allmänt, ingen som
helst sannolikhet för att en romersk handtverksförening skall ha kunnat
lefva kvar.3
Forskningen synes allmänt ha kommit till den uppfattningen, att
hvarje spår af den romerska stadsförfattningen utplanats norr om
Alperna och att man ej i denna har att söka någon af förutsättningarna
1 Liebenam 148 ff. [Waltzing III 520 ff. meddelar alla inskrifter rörande
yrkesföreningar i Gallien ock Germanien; deras antal öfverstiger 200, hvaraf^ungefär
hälften kommer på Gallia Narbonensis. Jfr äfven Waltzing II 39, 14o ff. ocli
Levasseur I2 70 ff., 83.] . „ , „ .
2 Så G Fa gniez Études sur VIndustrie et la classe industrielle a Paris au
XIII-a et XlVx siede (Paris 1877; i det följ. cit.: Fagniez Etudes) 3 f. och samme
författares Domments relatifs’a Vhistoirede
(Paris 1898; i det följ. cit.: Fagniez), Introduction s. XIX f.; I.- de Lesi
Introductiontill 1879 års edition af Le Livre des Metiers s. 1 XI antager jamva mojhg-
... „..—
fagltartH sTfvVöfverdenna uppfattning (P 179, 259 ff., 351). Se äfven E. P.carda
te I. (Lpz. 1891)
91; C. Gross The Gild Merchant (I—H, Oxf. 1890) I 1-0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
