Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för det senare på germansk grund uppväxande stadsväsendet. Är detta
riktigt, så föreligger än mindre någon anledning att antaga, att den
romerska handtverksorganisationen kunnat lefva kvar och utöfva något
som helst direkt inflytande på den senare utvecklingen.1
Städerna brändes och härjades, och stadsbefolkningen minskades
ofantligt i antal genom krig och pest. De oroliga tidsförhållandena
och särsldldt statsmaktens svaghet tilläto ej ett ostördt utöfvande af
handel och näringar. Ingen fanns, som kunde skänka det skydd, som
härför var ett oundgängligt villkor. Penninghushållningens upphörande
är på en gång ett uttryck för och en orsak till de ändrade ekonomiska
förhållandena. Storgodsens utveckling och deras afskiljande som
själf-ständiga, jämförelsevis isolerade produktionsområden borttogo
förutsättningarna för stadsnäringarnas fortvaro och förkofran.
Många stadssamhällen gå härvid fullständigt under och försvinna.
Men äfven de större och bättre belägna, hvilka alltid bibehöllo en viss
betydelse för samfärdseln, förlorade alla för stadslifvet utmärkande
särdrag och sjönko ned till samhällen hufvudsakligen grundade på
jordbruksnäring. De voro hvarken i ekonomiskt eller rättsligt hänseende
till arten skilda från vanliga landskommuner.1 2 De utgjorde ej heller
några enhetliga förvaltningsområden, vare sig administrativt eller
judi-ciellt. Trots det att deras murar nu omslöto ett mindre område än
under romartiden, lämna dessa dock ofta innanför sin skyddande vall
plats för åkrar, ängar och vinberg.3 1 en sådan stad kunde finnas
många af hvarandra mer eller mindre oberoende herrar, en kunglig
grefve kunde där ha sitt palatium, en biskop där sin gård, där kunde
innanför eller strax utom stadsmuren ligga ett kloster, en eller annan
storman kunde ock där ha sin säterigård. Hvar och en af dessa höga
herrar förde med sin skara af ofria förvaltare, uppbördsmän, hustjänare,
1 Jfr härom H. Pirenne Uorigine des constitutions urbaines au moyen dge i
Revue Hisborique LIII (1893) 54 ff.; J. Flach Les origines de Vo.ncienne France II
(Paris 1893) 217, 240. E. Glasson Histoire du droit et des institutions de la France
II (Paris 1888) 385 ff. hyllar åsikten om en kontinuerlig utveckling.
2 H. Boos Geschichte der rheinischen StädteJcultur in ihren Anfängen bis zur
Gegenwart mit besonderer BeriXcksichtigung der Stadt Worms (2:a uppl. I—IV,
Worms 1897—1901) I 204.
3 S. Rietschel Die Civitas auf deutschem Boden (Lpz. 1894) 69; Bietschel
Märkt und Stadt in ihrem recJitlicben Verhältnis (Lpz. 1897; i det följande citerad:
Rietschel) 35; Boos I2 204.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
