Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jordbruksarbetare och handtverkare ett eget af utanvärlden tämligen
oberoende ekonomiskt lif.1 Men därjämte funnos under hela denna tid
äfven fria, hvilka bildade ett ingalunda oväsentligt befolkningselement
i dessa samhällen,2 om ock deras ekonomiska betydelse ej kan ha varit
stor. De torde ha utgjort en kommunal menighet, som af rikets
offentliga myndigheter styrdes på samma sätt som andra sådana. Bland
dem funnos säkerligen äfven utöfvare af åtskilliga handtverk3, men alla
förutsättningar för en större industriell utveckling saknades, och om
något slags organisation inom deras led är ej att tala.
Under dessa natura-hushållningens århundraden är det framför allt
storgodsen, som uppbära samhällets ekonomiska lif och gitva det dess
sociala prägel.
Allt flera lager af befolkningen indrogos såväl rättsligt som
ekonomiskt under deras välde. Under en tid, då penningar förekommo
alltför sparsamt för att ett på dem grundadt varuutbyte*skulle kunna
äga rum, kom all rikedom och all makt att hvila på ägandeiätt till
jord A De fria, som ej äga någon del i jord, bilda en socialt
betydelselös klass. Begäret att vinna en lyckligare ställning och utsikten att
erhålla en tryggare ekonomisk tillvaro föranleda dem ofta att uppgifva
sitt beroende och träda in under någon stormans rättsförmynderskap.
Men denna nedåtgående sociala rörelse sammanhänger med och
motsvaras af ett ännu betydelsefullare uppåtgående, i det de ofrias
ställning förbättras och tryggas, då deras skyldigheter begränsas och deras
handlingsfrihet endast i vissa hänseenden mskränkes. Den allmanna
tjänsteplikten ersättes ofta af noggrant bestämda natura-afgifter och
senare (på 1200-talet) t. o. m. af en enkel penningafgift. Allt flera
1 Rietschel 34; Pirenne i Rev. Hist. LVII (1895) 60 fl.
2 von Uk.,.« Dit Enistehunr,der detdecA«» .—■ (Dus«ldorf 1889;
i det följ.’ cit.: Below Stadtgemeindc) 36, G. Va,t,. ’ igsg,«
V2 (Br ’dTvoi^irtscMtnr (“—k £;
und Gewerbfleisses, Stutt, 1899; [2
n. 2. Redan 25**»^ de88 äga tillämplighet p& både Tjsk
Kectgen Amter. al|miinlu, använde Ma handtverkare i
land och Frankrike. • . ,,ruml att marknadens och biskopsstadens
st. f. ofria för sina industriella Wj* Jfr RuetsCHEL 78.
DrZtsche GenouJkaftsrecht 1 (Berl. 1868, 164; Dsama-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
