Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde ej en enskild marknad erhålla, såvida dess besökare ej ställdes
under offentligt beskydd ocb för dem upprättades en särskild
jurisdiktion. 1 Den vanliga gårdsrättsliga domstolen, bvars myndighet ej
sträckte sig till andra än gårdens ofria underlydande, var ej härför
tillräcklig. Först och främst måste marknadsfolket tillförsäkras ett
ökadt fridsskydd, som beläde förbrytelser begångna på marknadsplatsen
med strängare straff än annars var vanligt. Detta låg i
marknads-b ann et, som af konungen måste förlänas till marknadsplatsens
inne-hafvare, marknadsherren. Rätten att döma i marknadsmål tillkom då
grefven som den offentliga domaremaktens utöfvare, såvida ej denna
del af den offentliga domsrätten blifvit marknadsherren förlänad
samtidigt med marknadsbannets kungsfrid.1 2 Denna rätt att å
marknadsorten fälla konungens dom kunde förlänas vare sig för hela året eller
endast för vissa marknadstider.3 4
Redan munken i klostret S:t Gallen Notker (f 1022) omnämner, att
det jämte den med bäfdens anspråk gällande köpmansrätten äfven fanns
en borgrätt, pur gr elit.* Om dess innebörd bar mycket tvistats.5
Antagligt är, att den sammanhänger med borgfriden, det högre fridsskydd,
som gällde för alla mer eller mindre befästade orter ocb deras närmaste
omgifning.6 Denna borgfrid kan under större förhållanden öfvergå till
stadsfrid ocb med den äfven borgrätten till stadsrätt. I stadens rätt
1 F. Keutgen Untersuchungen iiber den Ursprung der deutschen
Stadtver-fassung (Lpz. 1895; i det följ. cit.: Keutgen Unters.) 86 ff.; Keutgen Der
Ursprung der deutschen Stadtverfassung i Neue Jahrbiicher f. d. klassische Alter
-tum, Geschichte und deutsche Litteratur und fur Pädagogik V (1900) 275 ff.;
Kietscheu 205.
2 Keutgen i Neue Jahrb. V 278 ff. Rietschel 196, 198, 211 är delvis af
annan mening, i det han låter domsrätten ingå i marknadsbannet. [Jfr Huveuin
167 ff., 352 f.; han förfäktar, att marknadsfridens tillvaro var oberoende af konungens
bann.]
6 De tidigaste exemplen på att jurisdiktionen bortförlänades för hela året gälla
Meppen 946, Magdeburg ocb Bremen, bägge 965; urkunder bos Keutgen Urkunden zur
Städtischen Verfassungsgeschichte (Berl. 1899—1901; i det följ. cit.: Keutgen) 26 f., 4.
4 Keutgen 44.
5 RiETSCHEii 178 f. anser, att borgrätten endast gällt för romarstäderna, där aldrig
nagon jus fori finnes omtalad. Borgrätt utgör enligt B. sannolikt en öfversättning af
jus civile !
6 Keutgen i Neue Jahrb. V 285 ff. Han stöder sig på Maitlands
undersökningar i Domesday Book and Beyond (Cambr. 1897), där denne söker uppvisa, att i
England burh ursprungligen betydde ett befäst herresäte, som för sig och den
om-gifvande byn var i åtnjutande af ett förhöjdt fridsskydd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
