Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingå emellertid dessutom en mängd rättsgrundsatser, som utbildats på
marknadsorterna särskildt för köpmännens kraf och behof.
Städernas uppkomst och utveckling är nämligen i första hand
betingad af de nya befolkningselement, som handel och industri där göra
bofasta.
På mera besökta marknadsplatser, som voro gynnsamt belägna,
uppväxte efter hand köpmanskolonier. Härtill väljas helst sådana orter,
som ligga väl till för handeln vid jämförelsevis lätt tillgängliga
sam-färdselsleder och där en världslig eller andlig storman kunde erbjuda
köpmännen det särskilda ökade rättsskydd, som de behöfde.1
Romar-städerna, som lågo vid de gamla oförstörbara romerska militärvägarna
på naturligt gifna orter, hade alltid utgjort medelpunkter för en viss
handel och en ofta liflig marknadsrörelse. Här har den senare stads-
befolkningen utvecklat sig ur den ursprungligen rätt fåtaliga menighet
af fria, som där sedan gammalt förefunnits.2 Liknande kan ock iallet
hafva varit med några få mycket gamla städer. Så har t. ex. Wiirzburg
uppväxt ur en by, i hvilken köpmän nedsatt sig.3 I de allra flesta
städer finner man dock, att köpmansmenigheten utbildat sig ej ur, utan
vid sidan af det därstädes förut befintliga samhället, vare sig att detta
nu utgjorts af en by, tillhörig någon storman och bebodd af hans ofi
underlydande, en befästad säterigård, ett biskopligt immunitetsomr&de,
en klosteranläggning eller ett kungligt palaiium. Tvenne i rättsligt,
kyrkligt och ekonomiskt hänseende skarpt åtskilda kommunala samfund
uppväxa här bredvid hvarandra, och denna särskillnad ager ofta
bestånd till långt fram mot medeltidens slut.4
Som köpmän (mercatores, negotiatores) räknades efter tidens
uppfattning ej endast hvad vi nu mena med köpmän, utan afven
verkare och öfverhufvud taget alla, hvilka måste på torget köpa sitt
förråd af arbetsmaterial och lifsförnödenheter.* 1’— kolonister, hvilka
––-i-OftäTfanns, såsom i Verdun, ett negoUatorum claustrum dit ko,
• +iiiflvlrt Paris Bru^e, Dorestad m. fl. stader kallas i de aldsta k..11 >rna
ga ^ etappstation - eller portus - omlastningsplats vid kost*
emporwm — etappstation lRQOl 19S
niv. Hist. LVII 73, 79; Pirens GeschichUsIS
2 Bietschel 124.
3 Bietschel 125.
I p^chel 79 129 f. Bedan städernas yttre anordning stadsplanen
BlETSCHE f ..... ...........ar>m roarlrnadskokm le
yittne om att’T s^hvaromTå är Mga, uppvuxit som marknadsko..,nier kriu,
r;dSei57; [BCcher En^f .39 n]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
