- Project Runeberg -  Om handtverksämbetena under medeltiden. En inledning till skråväsendets historia i Sverige /
30

(1906) [MARC] Author: Gunnar Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

från alla håll strömmade in till de nyuppväxande marknadsorterna,
utgjorde en brokig och olikartad skara, öfver hvars sociala ursprung
föga klarhet råder.1 En stor del utgjordes väl af handtverkare och
yngre bondsöner från de angränsande byarna. Alla voro dock däri
lika att de ägnade sig åt handel eller industriellt arbete.2 Särskildt
var handtverket nödvändigt för de nya handelsplatsernas uppblomstring.3
Egenskapen af »köpman» göres till villkor, ingen mottages, »som ej viil
utöfva en köpmans ämbete».4

Deras rättsliga ställning var högeligen skiftande.5 Många voro
naturligtvis ofria och tillhörde utom staden eller marknadsorten boende
herrar, men deras ofrihet var i allmänhet ej af sådan art, att den lade
något band på dem i deras ekonomiska verksamhet. Äfven inom
stadssamhällena erkändes förefintligheten af denna ofrihet och dess därmed
åtföljande förpliktelser.6 Tidigt sträfvade man emellertid att få
ofriheten i möjligaste mån begränsad samt att få rättsligen fastslaget, att
den som en längre tid vistats i staden utan att blifva af sin gamle
herre återfordrad skulle komma i åtnjutande af full frihet.7 Det
ekonomiska oberoendet ledde sålunda med nödvändighet äfven till
utplånandet af hvarje slags rättslig lifegenskap.8 Längst dröjde det i
romarstäderna, innan rättssatsen »stadsluft gör fri» trängde igenom
till erkännande.9

För denna köpenskapsidkande befolkning måste en ny rätt utbildas

1 Rietschel 140. Den nya stadsbefolkningen framgår sålunda ej ur de
servi-entes, milites eller ministerielles, som förut finnas där, utan ur en helt ny klass, ur
tillströmmande advence, fria eller ofria (Pirenke i Rev. Hist. LYII 74).

2 Gross 74. [Huvelin 215 f. gör emellertid gällande, att de ej uteslutande
ägnade sig åt handel och handtverk, utan vid sidan af detta äfven idkade [-jordbruksnäring.]-] {+jordbruks-
näring.]+}

3 Stieda 72.

4 Ingen erhåller i Breisacher Berg (i Breisgau) hus och grund, »nisi mercatus
officium voluerit exercere». I Breisach funnos tvenne skilda samhällen, dels curtis,
den befästade gård, som biskopskyrkan i Basel där ägde, dels mons, där mark
upplåtits åt en köpmanskoloni. Gothein I 107 ff.; Rietschel 115, 140.

Romarstäderna hade länge en mer agrarisk prägel än andra städer. Där voro
ingalunda alla invånare att anse som mercatores.

5 Pirenne i Rev. Hist. LYII 78.

6 Detta framgår af många ställen i de äldre stadslagarna, så t. ex. för Freiburg i
B. (före 1178) § 11, för Augsburg (1156) § 17 (Keutgen 119, 91). Jfr Stieda 60 f.

7 Så t. ex. genom ett senare tillägg till Freiburgs i B. stadsrätt (Ketjtgen 119 n. 2).

8 Pirenne i Rev. Hist. LYII 89 f.

9 Rietschel 191.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgomhand/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free