- Project Runeberg -  Om handtverksämbetena under medeltiden. En inledning till skråväsendets historia i Sverige /
35

(1906) [MARC] Author: Gunnar Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sammanhållning torde väl ha gifvits i de för den kommunala
förvaltningen nödvändiga institutionerna, inom hvilka själfstyrelsens anda tidigt
gjorde sig gällande. Men denna gemensamhet i de kommunala
institutionerna, hvilka ännu länge stodo i starkt beroende af stadsherren, var
ej nog för åstadkommandet af den sammanhållning, som var
förutsättningen för den vidare utvecklingen.

Sammanslutningar af olika art uppträda ock tidigt. Ett
gemensamt drag för dem alla är, att de öfver sina medlemmar utöfva eller
åtminstone göra anspråk på att få utöfva en viss jurisdiktion. Under
den tid, då dessa föreningar bildades, utgjorde den kristna kyrkan den
främsta, att icke säga enda kulturbärande makten i västerlandet. Under
en af kyrkliga och religiösa intressen så genomsyrad tid måste äfven
detta sträfvande få en bestämd kyrklig prägel.1

Sådana frivilliga sammanslutningar till ömsesidigt understöd bildas
på 1000-talet och senare rundt om i de ny uppblomstrande
stadssamhällena. De gå i olika länder under olika namn och äro ej heller till
sin anläggning fullt öfverensstämmande. I mera germanska länder, som
stora delar af Nederländerna och norra Frankrike, England och norra

Tyskland, kallas de gillen. I de vallonska Nederländerna, södra
Tyskland och större delen af Frankrike, där egentliga gillen ej förekommo,
funnos andra liknande sammanslutningar under skiftande namn,
brödraskap, caritates m. fl.1 2 3 * * Gillet, giläa, är sålunda, om ock den
intressantaste formen för detta föreningssträfvande, dock ej den enda. Gillet
torde vara en rent germansk företeelse. Antagligen har det i sin senare
nordeuropeiska form uppstått i England i de oroliga tiderna fore
nor-manniska eröfringen under kristen och nordisk påverkan.Namnet ar
dock äldre, gildonia omnämnes sålunda i det frankiska riket redan < d.U
Det var ej ensamt köpmännen som sammanslöto sig i brödraskap
och milen, men särskildt under den äldsta tiden är det
köpmans-gillena, som vunnit den största utbredningen och betydelsen
Visserligen har deras roll öfverskattats. Att det ej, som man lange velat hafda,

1 Roscher III7 170. Tt 07« ff’

2 PlEENNE * BeV■ f^’8oL7nin f GierkeHI 222 anser, att man svårligen skall

3 Harom "dare g^ de äldsta germanska gillenas uppkomst och betydelse.

K HEGEL Städte u G ilden ,m

melalter (I-H, Lpz. 1891; i det följ. cit. HEGEE) I 1-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgomhand/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free