Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är i dem som man får se ursprunget till städernas kommunala
själf-styrelse, torde numera kunna anses uppvisadt. Men deras inflytelse
var stor, äfven om de saknade officiella rättsanspråk och laglig
ämbets-myndighet.1 «
I köpmansgillena upptogos ursprungligen ej endast handelns utan
äfven handtverkets utöfvare. Man har många tecken, som tyda på att
handtverkarna t. o. m. till högst betydande antal deltagit i vissa af
dessa köpmansgillen.2 Skillnaden mellan de bägge grupperna var ock
föga skarp, så länge handeln ej bedrefs i någon större skala, utan de
viktigaste och oftast nämnda varorna — åtminstone i England — voro
hudar, ull, korn o. s. v.3. Förhållandet blef annorlunda, när köpmännen
genom en i större skala bedrifven affärsverksamhet förvärfvade sig
rikedomar, politisk makt och socialt anseende, hvarigenom deras ställning
höjdes öfver handtverkarnas. Köpmansgillena blefvo då de verktyg,
genom hvilka de ville främja och bevara åt sig en ledareställning i
1 [Det sista är dessutom omtvistadt. Se å ena sidan Keutgen AZ 187, å den andra
H. von Loesch Die Kölner Kaufmannsgilde im zwölften Jahrhundert (Westdeutsche
Zeitschr., Erg.-heft XII; Trier 1904) 5, 9.]
L. Brentano i sitt arbete Die Arbeitergilden der Gegenwart I (Lpz. 1871)
—■ äfven öfversatt till engelska som inledning till J. Totjlmin Smith English Gilds
(Early English Text Society; Lond. 1870) — är hufvudmannen för teorin att gillena
uppstått i England genom en förening af kristna och hedniska impulser. Då under
det ständiga krigstillståndet familjen ej som förr kunde räcka till att ge det skydd som
behöfdes, så bildade enligt teorin alla stadens invånare ett convivium conjuratum, ett
gille helgadt med ed. Efter hand blefvo gillets lag och ämbetsmän äfven stadens.
Handtverkarna voro ursprungligen med i köpmansgillena, men utstöttes sedan och
förtrycktes. Då deras motstånd uppväcktes genom detta förtryck, bildade de egna gillen.
Denna gilleteori, som ytterst har sitt ursprung från uppslag gifna af W. E. Wilda
Das Gildenwesen im Mittelalter (Halle 1831) och som sedan omfattats af Gierke
och Nitzsch m. fl., måste numera anses öfvergifven. Dess ohållbarhet har uppvisats
af Hegel samt framför allt af Gross (särskildt I 78 flf., 167 ff., 286 ff.). Jfr härom
äfven B. Ehrenberg Gilden i Handwörterbuch der Staatswissenschaften IV2 725 ff.
[och Keutgen ÄZ 184],
2 Gillet i S:t Omer är det äldsta köpmansgille som säkert kan uppvisas (från
1072—1083). Det utestänger endast clericos, milites et mercatores exlraneos (dess
stadga tr. hos Gross I 290 fl’.); jfr Pirenne i Rev. Hist. LYII 82 f. Gross I 107
antar att handtverkarna ursprungligen utgjort flertalet i de engelska köpmansgillena.
Jfr W. J. Ashley An Introduction to English Economic History and Theory I3
(Lond. 1894) 73 [och F. A. Hibbert The Infiuence and Development of English
Gilds: as illustrated by the History of the Craft Gilds of Shrewsbury (Cambridge
Historical Essays Y; Cambr. 1891) 16, 28 f, — Däremot förfäktas uppfattningen, att
handtverkare från början voro uteslutna både från nederländska och engelska gillen, af
Loesch 9 f.]
3 Ashley I3 74; Boscher III7 173 n. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
