Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yissa analogier med såväl förhållandena i Strassburg som dem i
Basel erbjuda de upplysningar om handtverkarna i Trier, som man
erhåller i en gammal förteckning öfver ärkebiskopens i Trier årliga
inkomster och rättigheter från omkr. 1220, kallad Liber annalium
jurium archiepiscopi et ecclesie Trevirensis, särskildt i den del däraf,
som handlar om den ärkebiskopliga kammaren (hec sunt pertinentia
ad cameram archiepiscopik1 Här är det tydligen endast afsikten att
ange de ekonomiska fördelar som genom kammaren tillföras
ärkebiskopen. De uppgifter om handtverkare, som där förekomma, få
därför ses ur denna synpunkt.
Under den ärkebiskopliga uppbördsmannens (camerarius) domsrätt,
utom i allt som rör fridens brytande, stå växlare, skin nar e
(pelli-fiices), skomakare (sutores), smeder (fabri) och slaktare
(carni-fices).- Skinnarna bestå af 6 discipuli och en ur deras krets tagen
(förmodligen af camerarius utnämnd) mästare, magister.3 De äro
skyldiga att utföra det arbete som erfordras inom ärkebiskopens
hushållning och erhålla härför ingen lön (sine mer eede), men förses med
material och lefnadsunderhåll. Alla skinnare som bo i Trier äro
skyldiga att, när det visar sig önskligt, hjälpa de sju eller ock köpa
sig fria.4 För skomakarna gälla, säges det, motsvarande bestämmelser.5
Som ett slags ersättning eller belöning erhålla mästarna och discipuli
inom bägge yrkena ett visst mått vin från ärkebiskopens källare.
Smederna, för hvilka intet antal liksom ej heller någon mästare omnämnes,
äro skyldiga att utan lön för ärkebiskopen verkställa det arbete som
behöfves.6 För slaktarna finnes ingen liknande förpliktelse upptagen,
1 Tr. hos Keutgen 111 ff. Jfr M. Bär Zur Geschichie der deutschen
Hand-werJcsämter i Forschungen zur deutschen Geschichie XXIV (1884) 233 ff;
Eber-stadt Zunftwesen 77 ff.; Maurer II 340 f.; Hegel Städtewesen 120; [Croon 23 ff.
och Keutgen ÄZ 92 ff]
[På goda grunder flyttar Keutgen ÄZ 101 f. handlingens afiattningstid tillbaka
till 1180—1190.]
2 Art. 7.
3 Art. 3. — Maurer II 340 uppfattar dessa 6 discipuli såsom utgörande ett
slags utskott, som skall hjälpa mästaren.
4 Art. 3.
5 Art. 4. »Sutorum jura eadem sunt quam pellificum». Osäkert är om detta
äfven gäller antalet. Maurer II 340 tycks anta att så ej är fallet, [medan Croon
24 n. 4 och Keutgen ÄZ 93 n. 245 och 98 n. 265, liksom Bär 236 ha motsatt [-uppfattning.]-] {+upp-
fattning.]+}
6 Art. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
