Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den äldsta antydan man äger om någon organisation bland
handt-verkarna i Basel finnes i en biskoplig länsbok från början af 1200-talet.1
Här uppräknas de tjänster, som biskopen äger att tillsätta, och nämnes
då jämte månget annat ampt eller officium — såsom scultetus- och
vicedominus-’åmbetena — äfven ämbetet öfver timmermännen
(officium carpentariorum), öfver murarna (off. cement arior um), öfver
bägarmakarna (off. picariorum) och smedsämbetet (off. fabrile).
Tillika nämnes, att biskopen äger rätt att insätta en mästare för
bagarna (magister pistorum).1 2
Af hvilken art dessa ämbeten voro, hvilka biskopen ägde rätt att
besätta, liksom ock hvilken ställning de dem underordnade
handt-verkarna intogo, därom får man af denna knapphändiga förteckning
ingen upplysning. Det är tydligt, att biskopen ägde för hvar och en
af de här nämnda handtverksgrupperna utse en person3, hvilken intog
en öfverordnad ställning, som förmodligen för honom själf liksom för
hiskopen medförde vissa förmåner och inkomster. Något stöd för
uppfattningen, att handtverkarna varit rättsligen ofria, kan man ej häri
finna4, och att ingå på några slags gissningar och konstruktioner
tilllåter ej materialet. Att lägga märke till är emellertid den särställning
som bagarna tydligen intogo. De stå under en särskild af biskopen
tillsatt förman5 (senare kallad brödmästare) och hafva härigenom fått
en särställning inom förvaltningen och rättskipningen. Man kan ej anse
detta tyda på att bagarna mer än andra skulle stått i ett beroende
och rättsligen ofritt förhållande till biskopen, utan det talar tvärtom
snarare för att bagarna hunnit längre i utveckling, så att deras yrke
1 Tr. hos (Wackernagel, Das Bischofs- und Dienstmannenrecht von Baselr
1852, 11 f., och efter honom hos) Eberstadt Zunftwesen 75 f.
2 Möjligen stå äfven några andra ämbeten, som här nämnas, i förbindelse med
handtverkarna. Härom Geering 9 och Gothein I 322.
3 Att dessa ämbeten endast gällt en person, framgår af singularis officium i
motsats till, exempelvis, äfven omnämnda quatuor officia preconum.
Antagligen insatte biskopen för dessa ’ämbeten’ personer tagna bland sina
mini-sterialer. Jfr Gothein I 321 [och Keutgen ÄZ 158 f.].
4 Detta erkännes äfven af Eberstadt 124. Jfr Gothein I 321.
5 Huruvida denne magister pistorum ej skulle varit en ministerial utan en lägre
tjänsteman lydande under vicedominus, som Gothein I 321 n. 2 antar, är tvifvelaktigt.
Han stöder sig på den senare bagarurkunden af 1256, men ej ens detta är riktigt. Jfr
nedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
