Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu var af den betydenhet, att det förtjänade stå under en egen
föreståndare och göras till föremål för strängare offentlig kontroll.
Geering har i sitt arbete skilt emellan dessa, som han kallar
officiella handtverk, och andra som fritt uppstått i och fått sin
tyngdpunkt förlagd till förstäderna, hvilka han nämner öppna
handt-verk.1 Dessa öppna handtverk skulle först organiserats som brödraskap
med rent religiösa uppgifter och först senare blifvit af stadsmyndigheten
erkända. Det är — menar han — till dem, som hela den följande
utvecklingen inom yrkeslagen, hvarigenom handtverksämbetena få
själfständig-het och makt, anknyter sig. De officiella handtverken försvinna sä
småningom eller uppgå i de öppna.2 Hans framställning af de iildsta
yrkeslagen torde dock endast vara en tämligen svagt grundad
konstruktion, delvis föranledd af hans önskan att få till stånd en så nära
öfver-ensstämmelse med Nitzsch’ teori som möjligt.3
Det äldsta skråbref, som man har kvar för Basel, är utfardadt för
skinnarna.4 Biskop Henrik von Thun bekräftar 1226 med råd och
samtycke af prcepositus} dekan, domkapitel och kyrkans ministerialer
högtidligen den öfverenskommelse (condictum) som skinnarna till
stadens heder och gagn sins emellan träffat rörande utöfvandet af sitt
yrke. Ingen utom yrket stående må skada deras ’överenskommelse
genom att drifva köpenskap med det till yrket hörer, och hvarje
yrkesman skall ansluta sig till deras lag vid risk att eljest utestängas från
rätten att fritt utöfva yrket och offentligen salubjuda sina varor.5 Här
fastslås alltså skråtvång. Biskopen lofvar att insätta öfvei dem en
mästare (magister) och att låta dem äfven framdeles åtnjuta denna
förmån.6 Den som bryter mot bestämmelserna för yrkets utöfvande7
skall böta 15 solidi, hvilka fördelade i tre lika delar skola tillfalla
1 Geering 13 ff.
2 Geering 27 f. „ . ....
3 Geeeings stil och disposition af ämnet lämna ofta .tak 1
Det är oek ofta svårt att se, om han for sina påståenden ager na:
honom använda urkundsmaterialet.
4 [Tr. hos Keutgen 366 f.]
öfrigt att önska,
sot stöd i det af
5 [Art. 2 o. 7.]
6 [Art. 4.]
’ Hvilka dessa äro anges ej i
skillnad göres mellan dem som arbeta
skrået. Den enda bestämmelsen
i gammalt och nytt pälsverk (art
härom
1).
är att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
