Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkan, som var den kulturbärande universalmakten, bör ock kunna i
någon mån förklara de likheter som handtverksföreningarna förete
under sin första tid. Hvarifrån de kunna ha hämtat mönstret för sin
organisation, är oklart.1 Möjligen kunna köpmansgillena ha erbjudit
de nödiga förebilderna, men härom vet man föga. Förhållandet mellan
köpmansgillena och handtverksföreningarna är ännu tämligen outredt,
liksom öfver hufvud taget frågan huruvida handtverkarnas
sammanslutningar äro afsevärdt yngre än köpmännens. 1 2 I hvad mån inom själfva
kyrkan organisationer förekommit, hvilka i ett eller annat afseende
kunna ha gifvit anledning till efterbildning, har jag ej varit i tillfälle
till att undersöka.
Det synes mig sålunda ej vara endast en tillfällighet, att den
tidigaste handtverksförening om hvilken vi äga någon kännedom
väf-varnas brödraskap i Mainz 1099 3 — ägde en rent kyrklig karaktär
utan att några som helst världsliga intressen där kommo till synes. 4
I en stor mängd städer hafva ock handtverkarnas yrkeslag, långt innan
de stadfästes af stadsmyndigheten och erhöllo världsliga befogenheter,
varit organiserade i brödraskap under kyrkans hägn. Så se vi fallet
vara i Wiirzburg, där skomakarna 1128 ägde ett brödraskap, för hvilket
ännu de kyrkliga uppgifterna vorö hufvudsaken.5 Väfvarna och
svarf-varna i Köln hade redan länge bildat brödraskap med kyrklig prägel,
när de 1149 och 1178—82 erhöllo en offentlig ställning.6 Detsamma
gäller äfven de flesta yrkeslagen i Basel — endast bagarna synas
utgöra ett undantag — hvilka, när de erhålla sina skrån, redan utgöra
fullt organiserade brödraskap. Man har för öfrigt svårt, synes det mig,
att ej redan i namnet brödraskap se ett uttryck för de religiösa
intressenas afgörande betydelse för de äldsta yrkeslagen. Att en sådan
religiös prägel likaledes utmärkt de äldsta handtverksföreningarna i
1 Flach II 379 sammanfattar sin uppfattning om att ämbetena utgått fran an-
tikens traditioner, inflytande från kyrkan och germanska sammanslutningssträfvanden
på följande sätt: »Les confréries de métier et de profession sortirent done, elles aussi
d’un triple element, romain, chrétien, germanique». [Jfr Levasseur I
962__65 1
2 Pirenne i Rev. Hist. LUI 69. [Keutgen J 187 förklarar kategoriskt, att
ingen bro leder öfver från köpmansgillena till handtverksambetena.]
3 Ofvan 38 f.
4 [Jfr till allt detta nedan 150 ff.]
5 Ofvan 42 f.
6 Ofvan 43 ff., [särskildt 43 n. 7.}*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
