Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arras och antagligen äfven i Flandern, därom vittnar det där brukade
namnet caritates.1 Namnet betyder visserligen ej så mycket och kan
på olika håll utmärka en skiljaktig utveckling. Den uppfattningen har
på flera håll uttalats, att brödraskapen skulle tillhöra ett senare skede
under handtverksföreningarnas utveckling1 2, eller att det först var under
ett senare skede som de sammanföllo. 3 I ingendera formen synes mig
dock denna uppfattning äga något stöd i källornas vittnesbörd. Ej
ens det ofta upprepade påståendet, att kyrkliga brödraskap ofta
före-funnits vid sidan af handtverksämbetena med i det hela taget samma
medlemssammansättning4, kan upprätthållas i den omfattning som
antagits.5 Dock torde man ej kunna bestrida att i åtskilliga fall under
en senare tid en åtskillnad gjort sig gällande mellan ämbetet och
brödraskapet6, rätt naturligt, då man betänker de världsliga intressenas
öfverhandtagande betydelse och att i handtverksföreningarna länge
funnos äfven icke-yrkesmän.
Man känner tyvärr ytterst litet till de äldsta handtverkslagens
inre lif. De äldsta urkunder som direkt angå handtverkarna beröra
med några ytterst få undantag — såsom Mainz 1099 och Wiirzburg
1128 — ett senare skede af deras utveckling. När yrkeslagen träda
fram i dagen, är det för att få vissa rättsliga befogenheter erkända
och högtidligen fastställda af stadens myndigheter. Detta gäller såväl
de privilegiebref som utfärdats för enskilda handtverkslag som ock de
hithörande bestämmelserna i de äldsta stadslagarna. De upplysningar
man där kan få om deras rättsliga ställning, om de förpliktelser som
åligga dem och om den kontroll som de äro underkastade gifva föga
ledning för bedömande af frågan om handtverksföreningarnas
uppkomst.
1 Att så var fallet, framgår äfven af de knappa upplysningar vi äga om dem.
I få länder har ock kyrkan haft en så mäktigt ingripande betydelse som här, särskildt
genom mängden af rika och verksamma kloster (Pirenne Geschichte Belgiens I 91 ff.,
203). I Kouen och den del af Frankrike som denna stad representerar kallas
handtverksföreningarna jämte brödraskap vanligen gillen. Detta är äfven det vanliga
namnet i England (Ashley II2 70).
2 Lespinasse s. XCVII ff.
3 Neuburg 6.
4 Så Mone, Wehrmann, Schanz m. fl.
5 Detta är ock Maurers uppfattning (II 401 f.).
6 Ashley II2 141; Gierke I 385; Levasseur I2 573 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
