Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Flandern.1 De torde alltså vara bildade direkt efter mönster
hämtade från dessa länder.
Dock skedde ej denna utveckling utan motstånd. Det låg något
alltför revolutionärt i de nya sammanslutningarna för att de ej skulle
betraktas med misstro. Den myndighet som de sträfvade att få utöfva
öfver sina medlemmar kan ju ha väckt farhågor af samma slag som
det nutida »fackföreningstyranniet». Och framför allt syntes deras
enskilda sammanträden betänkliga, de kunde alltför lätt, fruktade man,
användas i statsfientliga intressens tjänst. Handtverksföreningarna
in-begrepos därför mer eller mindre tydligt i de förbud mot hemliga
sammanslutningar och sammansvärjningar i städerna 1 2, hvilka utfärdades
af Fredrik I (1158) och Fredrik II (1231/1232) 3 lika väl som af flera
landsfurstar.4 Af helt annat slag än dessa förbud äro de, som senare
förekomma i vissa tyska städer under striden om den politiska makten
mellan stadspatriciatet och handtverksämbetena.
Handtverkslagen kunde emellertid ej länge hållas undertryckta,
det torde ej ens varit möjligt att i någon större utsträckning tillämpa
de till ordalagen så stränga bestämmelserna. Ämbetena motsvarade ett
tydligt behof, och i stället för att undertryckas kommo de redan tidigt
att användas till ordningens upprätthållande och som led i stadens
förvaltning.
Den tidpunkt då i de olika städerna handtverksämbeten framträda
är naturligen beroende på det ekonomiska lifvets och särskildt in-
1 W. Cunningham The Growth of English Industry and Commerce (I) during
the Early and Middle Ages4 (Cambr. 1905) 192, 337.
2 Inama-Sternegg II 328.
3 Fredrik I förbjöd 1158 i Italien: »conventiculas omnes et conjurationes in
civitatibus» (Maurer II 348). Fredrik II utfärdade 1231/1232 förbud mot: »cujuslibet
artificii confraternitates seu societates, quocumque nomine vulgariter appellantur» (urk.
tr. hos Keutgen 72 f.). Den senare hade då omedelbart förut uttalat sin
förkastelse-dom öfver rådsinstitutionen och andra former för en begynnande själfstyrelse i städerna.
4 Maurer II 348 ff. En provinsialsynod i Kouen förbjöd 1189 alla societates
seu fratrerias, pa den grund att de skulle förleda medlemmarna till mened (urk. tr.
hos Fagniez I 93). [Levasseur I2 298 tillskrifver kyrkans afvoghet mot gillena en
misstanke att de bevarat hedniska ceremonier]. I Paris förbjödos 1305 alla
brödraskap af Filip IV. I Leyden förbjödos 1312 alla gillen, liksom äfven i Briigge,
emedan de voro dryckessällskap. Hegel II 98, 192, 263 f. [Levasseur I2 299 f.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
