Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handtverksämbetena, om man därmed, som tillbörligt är,
menar handtverkslag hvilka äga en offentlig rättsställning b kunna räkna
sitt ursprung från slutet af lOOO-talet och från 1100-talet, då en mängd
handtverksföreningar erhöllo öfverhetens stadfästelse. Det måste
emellertid antagas att dessa ofta utöfvat rättsliga befogenheter långt
dessförinnan. Deras framträdande grundas sålunda i stort sedt på en
samverkan mellan tvenne faktorer. Å ena sidan har man att räkna med
handtverkarnas eg’en af tidens kraf betingade sträfvan efter
sammanslutning, som ledt till att de, i likhet med andra sociala grupper mom
samhället, under kyrkans hägn och med kyrkligt syfte bildat mindre, i
början föga uppmärksammade föreningar, hvilka så småningom vuxit
i omfattning och betydelse. Å andra sidan har man att taga hänsyn
till de hastigt uppväxande stadssamhällenas behof efter nya organ
för att ordna och öfvervaka industri och handel. Det gällde här att
organisera nya former för stora och hittills opröfvade förhållanden.
Det gaf sig då helt naturligt, att stadsmyndigheterna sökte anvanda
handtverkarnas egna föreningar för den ledande och öfvervakande
myndighet som var nödvändig, men för hvilken stadens gamla institutionel
ej ägde de förutsättningar som behöfdes. 2
Af stort intresse vore ju om man kunde uppvisa i hvilken stad
eller inom hvilken grupp af städer handtverksämbeten först uppstått.
Härom synes man dock ej kunna vinna någon klarhet. Liknande
sammanslutningar inom handtverkarnas krets framträda ungefär samtidigt
i flera skiljaktigt belägna städer i Mellaneuropa, så att några slutsatser
i detta hänseende torde ej kunna dragas.” Hvad emellertid England
beträffar, hvilket land man ofta och ej utan skäl velat anse som
gillenas hemort, så hafva efter all sannolikhet handtverksambetena dit
inforts af inflyttade arbetare från norra Frankrike, särskildt Normandie * 3
a [Jfr Inama^Sternegg III: 2 ss. 24 ff. och framför allt nedan 150 ff ]
3 Handtverksföreningarna i de italienska städerna har jag ej vari i i
få någ0n närmare kännedom om. Af de uppgifter jag haft att tillgå synes dock klart
framgå att handtverksämbetena därstädes ej kunna föras tillbaka till en aldre tid an
45 ff, 62 ff., 104 ff, m. fl. st.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
