Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från heden tid ärfda rent nordiska uppfattningar, har förut blifvit
berördt. De äldsta gillena1 äga drag, som rätt tydligt vittna om
sambandet med sådana gamla nordiska sedvanor som minnesdrickningen
vid dryckeslagen, fostbrödralaget, arfölet och den mera allmänt
ger-maniska hämndeplikten. Deras organisation är ej synnerligen utbildad,
dock synes den i ett par hänseenden ha blifvit af en epokgörande
betydelse.2 Sannolikt torde sålunda vara att
åldermannainstitu-tionen och möjligen äfven beteckningen morgonspråk för de rättsligt
organiserade föreningarnas tingssammankomster hämtats från de
engelska gillena.
Ålderman användes under anglo-saxiska tiden som beteckning
för ämbetsförrättare i de engelska stadssamhällena. Ytterst torde
namnet vara bämtadt från hundaret, bvars ledare kallades ealdorman,
ett ord som i anglo-saxiskt språkbruk antagligen var en allmän
beteckning för höfding.3 Under dansk inverkan öfvergick formen
ealdorman till alderman.4 Ordet finnes ej nämndt i samband med de
anglosaxiska gillena, om bvilkas organisation vi veta föga, men redan tidigt
synes det användt såsom utmärkande gillets föreståndare.
Från Fmgland, som är det enda land där en så gammal
ålder-mannainstitution kan uppvisas0, spreds institutionen till de länder som
stodo i närmare förbindelse därmed. Det äldsta danska gillet, det s. k.
hetslagh (löfteslag eller edslag) i Slesvig, hvilket omnämnes i samband
med konung Nils’ död 1134, skall bafva ägt Knud Lavard (f 1131)
som sin ålderman (senior).^ Äfven öfriga danska gillen och senare
norska stå under ledning af en ålderman.7 I Slesvig och några andra
1 Det äldsta kända engelska gillet är det som stiftades i Abbotsbury i
Dorset-shire af Orey, hvilken skall hafva varit Knut den stores thegn och dött 1045. Hans
namn tyder på att han var en nordbo (Bugge 75 f.; Hegel I 29).
2 Bugge 63 ff.
3 Geoss I 78 f. ’
4 B. Gneist Englische Verfassungsgeschichte (Berlin 1882) 49. Kär eorl
utträngde ealdorman som beteckning för grefvevärdigheten, kom detta senare ord
enligt Gneist att brukas för lägre ortstjänstemän. Jfr äfven W. Stubbs The
Consti-tutional History of England I5 6 (Oxf. 1891) 169, 178.
5 Bugge 83 f.
6 M. Pappenheim Die altdänischen Sclmtzgilden. Ein Beitrag zur
Rechts-geschichte der germanischen Genossenschaft (Breslau 1885) 16 f., 214; Bugge 7/,
H. Obelk Knud Lavards Liv og Gcerning (Kbhvn 1888) 181 ff.
7 Bugge 62, 82.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
