Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
danska städer förekommo därjämte seniorer som ledare af stadens
förvaltning.1
Aldermannanamnet kom äfven till användning i ej få tyska och
nederländska städer, så i Stendal 1266 * 2, Bremen 13053, Groningen4 * m. fl.
Äfven morgon språk såsom utmärkande gillenas
tingssamman-träden synes ha först fått sin utbildning i England.3 Redan i
Cambridge-gillets skrå, som är från 1000-talet, nämnes morgenspæce.6
Möjligen ha äfven stadsdomarens tingsmöten burit detta namn.7
Sedermera vann denna benämning en ganska allmän spridning, man finner
sålunda morgonspråk omnämnda i Hamburg (för hansabrödernas
sammanträden, före 1270), i Bremen (1300), Liibeck, Stendal (1285),
Raum-burg (1329), Magdeburg, Berlin (1284) och ända bort i Mäbrens och
Böbmens städer.8 Sedermera var det framför allt handtverksämbeten
som for sina sammanträden upptogo benämningen morgonspråk.
Allt för vidt gående slutsatser kunna visserligen ej dragas af den
omständigheten, att dessa namn hämtats från England och vunnit sm
spridning genom gilleväsendet — äfven oafsedt att detta till följd af
otillräckligheten af det material som föreligger endast kan bafdas som
ytterst sannolikt, ej som fullt obestridligt. Dock torde man kunna
anse, att däri ligger ett yttre tecken, vittnande om den, som äfven af
andra omständigheter framgår, högst betydande inverkan som gillena
utÖfvat på handtverksämbetena.
I Liibeck utvecklades tidigt en handtverksindustri, särskildt synas
bandtverkarna varit talrika inom pälsverks- ocb metallindustrien,
hvar-emot väfnadskonsten ej nådde någon bögre utveckling.» Tidigt måste
. M. Mackeprang Dansk Købstadstyrelse fra Valdemar Sejr til Kristian
(Kbhvn 1900) 37 ff.
2 Hegee II 480 f.
3 Maurer II 375.
\ xieTäldsta gillet i St. Omer (från 1100-talet) hade sammankomster som kallades
potaciones (Gross I 291).
6 Hegee I 34; Bugge 93, 192 n. 2.
7 Gross I 32 n. 6.
8 Maurer II 382; Wehrmann 71 ff.
« Wehkmann 6. [En lista på alla i urkunderna
meddelar J. Höhlek DieAnfänge des Handwerks
geschiclite I (1903) 129 ffj
före 1384 omtalade yrkesmän
Liibeck, i Archiv fiir Kultur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
