Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ondast utföra det arbete som han erhöll af mästaren. Det förutsattes
som helt naturligt att han skulle vara ogift. Endast inom
byggnads-och textilindustrierna synas gifta gesäller till något större antal ha
förekommit.1
Annorlunda blef förhållandet, när gesällståndet ej längre hade
karaktären af ett för alla nödvändigt, kortvarigt genomgångsled till
mästarens själfständiga ställning.1 2 Orsakerna till de ändrade
förhållandena äro redan förut berörda. Handtverket kunde endast nära
ett hegränsadt antal mästare. Härtill kom dessutom, att
handtver-kets utveckling nödvändiggjorde, att den som skulle börja en egen
verksamhet innehade ett visst forlagskapital. Det blef då möjligt endast
för en del af gesällerna att — ofta sent — nå fram till mästarens
ställning. En stor mängd, stundom flertalet, förblef gesäller under hela
lifvet. Härmed måste den forna patriarkaliska andan till en stor del
gå förlorad och en intressemotsats rätt snart utveckla sig. Att gesällen
var fl lära1 hos mästaren blef en ren fiktion, han blef en lönarbetare,
som stod socialt skild från mästaren och som denne önskade draga
största möjliga nytta af.
Mästarna blefvo tidigt medvetna om att de ägde gemensamma
intressen att bevaka gent emot gesällerna. Den makt som inom en stad
stod till deras förfogande visade sig emellertid snart otillräcklig — det
stod ju gesällerna fritt att flytta. De städer, som lågo inom samma
handelsområde, sammanslöto sig därför och öfverenskommo att tillämpa
likartade regler gentemot gesällerna inom ett visst yrke. Sådana
öfver-enskommelser ingingos tidigt mellan de vendiska städerna. Så 1321
rörande tunnbindargesällerna mellan Liibeck, Hamburg, Wismar,
Kostock, Stralsund, Greifswald, i första hälften af 1300-talet rörande
smedsgesällerna mellan samma städer jämte Stade, 1354 rörande
tenngjutar-gesällerna mellan de förstnämnda städerna med undantag af Hamburg,
i hvars ställe Stettin inträder, 1390 rörande repslagargesällerna mellan
samma städer som 1321 med undantag af Greifswald samt därjämte
Stettin, och 1494 mellan smedsämbetena »i de sex vendiska städerna,
alltså Liibeck, Hamburg, Rostock, Stralsund, Wismar och Luneburg»
1 Wehrmann 119. — Eedan 1295 omtalas i Berlin gifta ylleväfvargesäller.
2 B. Schönlank Gesellenverbände i Handivörterb. d. Staatsiviss. IV2 182.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
