Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rörande smedsgesällerna.1 Liknande öfverenskommelser plägade ock
träffas mellan de preussiska städerna.* 2 Än större betydelse hafva de
emellertid ägt för städerna vid Rhen och Main.3 De ämnen som dessa
gemensamma beslut afse äro framför allt behandlingen af förlupna
gesäller och rätten till jurisdiktion öfver dem samt arbetslönens belopp.
De tidigaste gesällsammanslutningarna4 äro dock ej framkallade
eller bestämda af denna ekonomiska intressemotsats. De aro bildade
som brödraskap med kyrkliga syften och uppväxa under kyrkans hägn.
De bekosta vaxljus och gåfvor till kyrkorna, anordna högtidliga
processioner på de kyrkliga festdagarna, taga vård om sjuka bröder och
visa de aflidna de sista hedersbetygelserna. När ett sådant brödraskap
hade bildats, blef det ett faktiskt tvång för alla gesäller som arbetade
inom yrket att ingå däri och deltaga i de gemensamma utgifterna,
som ju afsågo hela gesällståndets heder och andliga välfärd.» Under
en senare tid gjorde sig också här de ekonomiska intressena gällande,
och sammanslutningen blef af betydelse äfven när det var fråga om
att häfda de världsliga intressena. Då kunna ock gesällförbund uppstå
som rent världsliga korporationer, såsom ju ofta fallet blef efter
medel-tidens slut.
Det är först på 1400-talet, och då egentligen endast i de storre
industristäderna, som en medveten motsats börjar utveckla sig mellan
mästare och gesäller såsom utgörande tvenne skilda stånd mom
samhället med olika och stridiga intressen. Saknaden af ett starkare
rättsligt skydd för gesällerna gör sig då kännbar. Med hvilken säkerhet
mästarna ansågo sig kunna uppträda, därpå har man ett godt exem-
’ Urk. tr. hos Wehrmann 176, 225, 385, 446; [urk. meddelad af E.
Dragen-dorff i HansischeGeschicMsUätter Jahrg. 1899 (Lpz. 1900) 190 ff.]
2 Hirsch 294 f.
3 sCHÄNZ 29 f. — Äldsta öfverenskommelsen mellan Ehenstaderna rörande ge-
sällernas behandling är fran 1352. . . »
4 Till de tidigaste gesällgillena hör krämargesällernas gille i Paris, som fanns
s Det är från tiden för gesällföreningarnas bildande som i Tyskland benämningen
Jvnecht utbytes mot gesell. Första exemplet på användningen af gesäll i den senare
betydelsen har man från Speier 1362 (Schanz 111 n. 3). Gesallnamnet anses ej ha
fåtTallmän användning förrän efter 1470 (enligt Eoschrr IIP 812 n. 15). Man torde
däri kunna se ett tecken till att ståndet vunnit en högre social ställning .
rike kallades gesällerna ursprungligen les valets, men sedan slutet af 1300-talet hngo
de namnet les compagnons. Alltså äfven där en motsvarande namnutveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
