Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - A. Landet - B. Invånarne - a. Befolkningens antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
te
Af reptilier förekomma huggorm,
kopparorm. ödla och groda. Bland de
svenska foglarna märkas flyttfoglarne
arian. svalan, lur/,an. näktergalen och
bofmken; beckasinen, morkullan och
tranan ; — unden, vildgåsen och
svanen; derjemte förekomma dufvor,
sta-rar. domherrar. st eg lit ser och
grönsiskor : nötskrikor, krukor och skalor:
caktlar, rapphöns. hjerpar, snöripor,
orrar och tjädrar: ugglor, ufvar.
glador, örnar och falkar bland roffoglarna
samt bland hemfoglarna dufvor, höns,
kalkoner, päfoglar m. 11. — Bland
fyr-fotadjur har landet ali uppvisa haren,
råttan, ekorren och bäfvern (nu högst
sällsynt) bland gnagare; — björnen {går
sällan högre eller längre norrut än
granens gräns), jerfven (sällan sydligare än
Dalarne), grcifsvinet och lodjuret;
hiller, mård, hermelin och vessla (i
de nordligare trakterna); räf och varg
bland de egenlliga rofdjuren, och
derjemte Hera arter skäl. Af de idislande
har landet, ulom boskapsdjuren, äfven
rehn och elg, den förre Lappens husdjur,
den sednare norrut till 64°. söderut
sällan till Kolmården och Tiveden. Hjort
och rådjur träffas endast i djurgårdar;
mulåsnan är sällsynt. Bland husdjuren
märkas: kanin, hund, katt. svin. get.
oxe. får och häst.
Sådan är, i korthet framställd, den svenska
jorden. Ehuru inga skyhöga fjällar här resa
sin topp ofvan molnen, är Sverige ändock ett
bergland; men del är framför allt de
spegelblanka sjöarnas, de forssande elfvernas land.
Dess klimat är kallt, men dock mildare än
hvilket annat lands soin helst under samma
hög-nordliga bredder, och dess jord, ehuru
ingalunda otacksam för odlarens möda. gifver
likväl ingenting utan allvarligt arbete. Djupt i
dess inandöme ligga »Ivrbara skatter, ligga de
malmlager, som äro Sveriges egentliga
rikedom och rättfärdiga de ord, dem Sveriges
störste konung, den Store Gustaf Adolf, yttrade i
Falu Grufva: »Hvar finnes på jorden en
potentat, som har ett präktigare palats alt
uppvisa än det, der vi nu stå?» Sveriges kuster
omgifvas utaf hafvet, visserligen icke någon
ocean, men dock tillräckligt stort och
tillräckligt hemsökt af stormar, att pröfva modet och
utbilda skickligheten hos den, som der hissar
sitt segel. Tusentals klippiga holmar, som
resa sina toppar uppöfver ytan af delta haf,
omgifva med ett af naturen sjelf anlagdt värn
den svenska kusten och skydda densamma mot
hafvets inbrott likasom mot fienders. Men
öfver alli inom det halbmgjordade landet, —
hvilket fält för menniskans verksamhet’ Djupt
i jordens inandöme knalla de sprängande
bergskotten och skilja den dyrbara malmen från
berget, — i skogen falla yxans döfva slag, snart,
vi hoppas det. ledda af en ordnande lag, som
bättre än hittills skett kringvärnar den
dyrbara skatt, som Sverige fått i sina skogar, — |
vid hvarje forss går den flitiga hammaren upp
och ned, förädlande bergens dvrbara gåfva, ,
medan bonden styr sin plog i dalen
nedanföre, medan lusentals segel sväfva på sjöar och
haf, och röken från hundratals ångfartv g,
hundratals fabriksskorstenar bevisar, att död eller
stillastående finnas ingenstädes inom det
vidsträckta landet. — Det närmaste föremålet för
vår uppmärksamhet skall nu bli en kort blick
på det närvarande tillståndet inom det folk,
som med sin verksamhet ger detta lif åt den
svenska jorden, och för en tredje afdelning
bespara vi en kort öfversigt af detta folks
historiska öden. Det inskränkta utrymmet gör
det nödvändigt för oss att fatta oss kort; \i
hoppas dock, att ingenting väsendtligt skall
bli utelemnadt ur vår skildring.
I*. INVANARNE.
a. Hefolkningens antal in. m.
Sveriges invånare bestå hufvudsakligen af en
folkstam, den Svenska grenen af
Skandinaviska stammen, hvartill kommer ett mindre
be-tvdande antal af Finnar och Lappar. De
förra, hufvudsakligasl bosatta i Norrbotten och
Wermland, utgöra sannolikt omkring 4 eller
5000 individer; af Lapparne, som 182.")
ut-, gjorde ett antal af 5904, 1835 af 5729. 1845
ar 4370, uppgåfvos år 1850 blott 988 hafva
rebnar, hvaremot 892 manspersoner voro
kringvandrande och vallhjon.
Sveriges hela folkmängd uppgafs 1855 lill
ett antal af 3,639,332 individer; år 1850
utgjorde densamma 3,482,541, år 1830 steg
folk-nummern till 2,888,082, år 1820 lill 2,581,690,
I år 1800 till 2,347,303 och utgjorde år 1750
endast 1,785,727 personer. Med Finnland
inberäknadt (men icke de Tyska provinserna)
hade Svenska monarchien år 1805 en folkmängd
af 3,308,545, och öfverstiger sålunda
folkmängden i vårt land nu icke så obetydligt
Sveriges och Finnlands sammanräknade folkmängd
vid denna lid. Det har vid anställd beräkning
visat sig, ali Sveriges befolkning, Finnland
oberäknadt, under de sednaste hundra åren ökat
sig med en allljemt stigande progression, eller
frän 1751 till och med 1775 med 0,51 proc.
årligen, från 1775—1800 med 0,59, — från
| 1800-25 med 0,66, från 1825-50 med 0,9O pr.
och från 1851 —55 med 0,97 proc. årligen. Under
hela århundradet är det hufvudsakligast de norra
länen, som gjort de största framstegen i afseende
på befolkningens tillväxt, så att, då Svea Bike,
som år 1751 hade 634,108 inv., år 1850
räknade 1,024,882, och Göta Bike, hvars
befolkning år 1751 var 1,002,860, ett århundrade
derefter hunnit till 2,050,163, hade Norrland
på samma århundrade från 148,759 förkofrat
sig till 407,496 invånare. Samma förhållande
tyckes ännu fortfara, så att Umeå och Piteå
Län, de bägge nordligaste, ännu 1850 behöllo
forsla rummet i afseende på befolkningens
ökning och närmast efterföljdes af Östersunds
Län, hvarefter närmast kommo Malmö och
Christianstads Län, de bägge sydligaste, samt
Carl-slads Län. Svagast har progressionen varit
och är den ännu inom Mälareprovinserna.
Att folkmängden i Sverige icke härleder sin
tillökning från invandringar, bevisas deraf, alt,
meJan under åren 1846—1850 omkring 600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
