Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - B. Invånarne - a. Befolkningens antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
personer årligen utvandrade ur landet, *) endast
omkring 200 årligen invandrade dit (från 18 40
till 1845). Det är sålunda endast från de
föddas öfverskjutande antal öfver de döda, som
folkmängden i Sverige hemtar sin tillväxt, och
uppgifves delta öfverskjutande antal för 1851 —
55 till 120,733, för år 1850 till 41,885 personer,
för de tre åren 1845—48 i medeltal till 27,601,
under qvinqvenniet 1840—45 till 35,710 och
under qvinqvenn. 1835—40 till 24,807. Det absolut
högsta nativitetsöfverskott, som någonsin
förekommit i Sverige, uppgifves vara det för 1849,
hvilket uppgick till 44,462 personer fler födda
än döda. Under detta år föddes i Sverige
icke mindre än 112,304 barn, hvilket antal
för år 1850 uppgick till 100,399 och under
hela femårsperioden 1845—50 i årligt medeltal
till 104,822, hvaremot under åren 1840-1845
de föddas antal utgjorde 100,8 i3 och för åren
1820-1825 uppgick till endast 95,706 i
medeltal för året.-*)
Den absolut största dödligheten inträffade
i Sverige 1773, då 105,139 personer dogo,
medan under femårsperioden 1805 1810 årliga
mortaliteten uppgick i medeltal till 75.899,
under qvinqvenniet 1845 50 till 70,991 och under
1851 —55 till 77,044 personer årligen. — I
allmänhet taget har under de sednast förflutna
30 åren icke blott nativiteten tilltagit, utan äfven
mortaliteten blifvit förminskad emot den äldre
tiden.
Af alla lefvande födda dö i Sverige öfver
en, tredjedel, inan de uppnått 3:dje året, och
mer än hälften, inan de uppnått sitt 40:de år.
Under första lefnadsåret dö 22 proc. (1846—50
i medeltal 15,991,6) af alla lefvande födda (i
Norge och Danmark 20, i Preussen 24, i
Neapel 26, i Österrike 32 proc.); ar de 70,991
årligen döda under femårsperioden 1845 1850,
hade 20,142 (28,3 proc.) uppnått 60 år och !
derutöfver. Af dem voro 290 (0,4 proc.) öf- i
ver 90 år; men blott 0,001 proc. af alla döda
hade uppnått öfver 100 års ålder. Imellertid
befinner sig, vid jemförelse med andra
nationer, svenska folket på en icke ofördelaktig
ståndpunkt i afseende på så väl antalet af de barn,
som bortryckas under första lefnadsåret,
likasom i fråga om uppnåendet af en högre
ålder, ehuru det icke kan nekas, att inom vårt
eget land nu färre personer uppnå en större
lifslängd än förut var händelsen. Ar 1805
funnos t. ev. i Sverige icke mindre än 127
personer af öfver 100 års ålder; men 1840
*) Från 1851—55 utvandrade 12,744 personer,
och var utvandringen störst 1854, då den
uppgick till 4243 individer. Största
utvandrare-antalet gick till Amerika, dit 11,148
personer begåfvo sig under detta
qvinqven-nium. Deremot utgjorde inflyttningen under
samma 5-ärs-period endast 242, de flesta
frän Tyskland. (Tabell-kommissionens
Berättelse för 1851 - 55.)
") Det högsta antalet lefvande födda barn är
dock det för 1854, eller 120,107, deraf 61,306
mank. och 58.801 qv.k. Samtliga födda
1851 55 utgjorde 505,956, samtliga döda \
385,223.
och 1850 gick dessas antal till blott 9, 1845
till endast 4*).
Ungefär hälften af den lefvande
befolkningen är imellan 20 och 60 år; en elftedcl af
befolkningen tillhör konskriptionsåldern (20—25
årj, och nära tredjedelen är mellan 20—40 år,
då mannen är fullt användbar till krigstjenst,
så alt Sverige räknar omkr. 160,000 män inom
beväringsåldern och inalles omkr. 550,000 män,
som kunna bära vapen, oberäknadt de kraftfulla
| män, som redan hunnit öfver 40:de året.
De flesta dödsfall af olyckshändelser inträffa
i Sverige genom drunkning (under åren 1840
1845 i medeltal 1181 drunknade om åre*
Dödsfall genom olyckshändelser eller väld
beräknades under åren 1845—50 i medeltal till
2295,8, eller 3,9 proc. af hela
mortalitetsbe-loppet. För qvinqvenniet 1851—55 utgjorde
de genom olyckshändelser omkomnes antal
inalles 9,919. — De särskilda
cholera-epide-mierna (åren 1834, 1850—55) hafva bortryckt
inalles 26,413 personer, deraf epidemien 1834
ensam 12,637 personer och den 1853: 8,511
I Ljungbergs »Allmänna Statistik», II, sid.
215, meddelas följande tabell till öfversigt af
nativitets- och mortalitets-förhållandena i
Sverige under olika tider:
De lefvande föddas
Ar antal: Förh. till folkmängd
1750 82,360 1: 24,8 (Finnland
inber.j
1775 71,249 28,4.
1801 70,629 33.1.
1825 100,315 27,fi.
1849 112,304 30,2.
1850 110,399 31,5.
1846—1850 104,822 33,2.
i medeltal.
De årligen dödas
Ar antal: Förh. till folkmängd..
1750 58,939 1: 34.8.
1775 49,560 30,8.
1801 61,323 38,3.
1825 56,465 49,1.
1849 07,842 50,7.
1850 08,51 i 50,8.
1846—1850 70,991 49,0.
i medeltal.
I Stockholm förhöll sig 1850 de föddas antal
till folkmängden soin 1 till 29, i de öfriga
städerna som 1 till 33 och på landet som I till
31,5. Samma år förekom i Stockholm ett
dödsfall på 24 lefvande, i de öfriga städerna 1
på 36,4 och på landet I på 54,4. Man
beräknar öfver hufvud taget i Europa, att de död»
förhålla sig till de lefvande som 1 till 40, de
födda som 1 till 27.
Dödfödda barn voro i Sverige 1850’) till ett
*) Af 100 döda i Norge åren 1836 45 voro
33,1 öfver 60 år, och af dessa hade 1,6
uppnått 90, men 0,1 100 års ålder. I England
dogo 1841 42 af 100 personer 23, i
Sachsen 1832—1836 af 100 personer 22. i
Preussen 18il af 100 personer 20,4, i Österrike
18i 1 af 100 personer 17,4. i Ryssland 1843
af 100 personer 11,5, alla öfver 60 år gamla.
") Dödfödda 1851—55: 18,789; oäkta 52,778
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
