Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - B. Invånarne - b. Religion, bildning, sedlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Samtliga lararepersonalen utgör i Uppsala 6 i,
i Lund fi?: de studerande sjelfva tillhöra till
största delen embetsmanna- och
ståndspersonsklassen, hvarefter i ordning följa söner af
preger, borgare, bönder och adelsmän. De
philosophiska studierna tyckas taga de flesta
studerandes uppmärksamhet i anspråk; derefter följa
juridik, teologi och medicin.
Bland landets tillämpnings skolor, eller
praktiska läroanstalter, intages första rummet
af tCarolinska Medico-Chirurgiska
Institutet i Stockholm, egentligen en utgrening af det
ar 1C63 stiftade Collegium Medicorum, men
sedan 1815 mer fullständigt organiseradt och
nu rikets förnämsta bildningsanstalt för
blifvande läkare, med 8 professorer, G adjunkter
och 4 amanuenser, 164 studerande (1854) samt
ett statsanslag af 19,287 rdr bko (1855 — 58).
Institutet eger icke att meddela doktors-diplom.
Andra tillämpningsskolor äro:
Artilleriläroverket pä Marieberg (stiftadt 1818), med
statsanslag af 13,000 rdr bko, vanligen
begagnadt af 40 till 50 officerare; —
Krigsakademien pä Carlberg, med anslag af 42,076 rdr
bko och bivislad af vid pass 200 kadetter; —
Militärskolor i Stockholm och flera andra
städer, afsedda för bibringande af dc till
officers-evamen nödvändiga kunskaperna;
—Gymnastiska Central-institutet i Stockholm,
inrättadt 1813; — Pharmaceutiska Institutet i
samma stad; Technologiska Institutet i
Stockholm (grundlagdt 1826), Chalmerska
Slöjdskolan i Göteborg (1829) och techniska
skolor i Malmö och Norrköping: —
Skogsinstitutet i Stockholm; —
Skeppsbyggerisko-lan i Carlskrona; — Landtbruks-institutet på
U lltuna; — 18 Landtbruksskolar: —
Bergsskolorna i Falun och Philipstad: —
Veterinär-inrättningarne i Stockholm och Skara;
— Institutet för Döfstumma och Blinda på
Djurgården vid Stockholm m. 11.
Bland stiftelser för vetenskaperna och de
sköna konsterna märkas:
Vetenskapsakademien, stiftad 1739, Vitterhets-, Historie- och
Antiqvitets-akademien (1753), Svenska
Akademien (1786), Landtbruksakademien (1813),
Krigsvetenskaps-akademien, Akademien för Fria
Konsterna, Musikaliska Akademien,
Veten-skaps-Societeterna i 1’ppsala och Göteborg m. fl.
Att svenska litteraturen icke står efter
något annat lands, bevisas af det betydliga
antal skrifter i alla grenar af vetande,
som årligen utkomma i landet. I seklets
början, 1801, utkommo endast 221 skrifter, deraf
30 theologiska och 67 i de s. k. sköna
vetenskaperna; år 1840 var de utkomna skrifternas
antal 1000, deraf 141 i theologi, 132 idesköna
vetenskaperna, 217 i statsvetenskaperna, men
blott 7 i philosophi: år 1850 utgåfvos inalles 1062
skrifter och år 1853 utkommo 1001. deraf 181
i theologi, 130 i de sköna vetenskaperna, 127 i
statsvetenskap, 118 i juridik, 65 i historia, 19
i peographi, 8 i philosophi o. s. v. — Den
periodiska literaturen har äfven uppnått en
ganska hög utveckling, och det beräknas, alt
Sverige har en tidning eller tidskrift på 26,071
menniskor, medan mångskrifveriets förlofvade
land, Tyskland, 1850 hade blott 1 tidning för
49,435, Frankrike en för 44,000, England en
för 51,000 och Ryssland en för 357,000
personer. (Danmark beräknas deremot hafva en
tidning för 23,000, Norge en för 21,000 och
Nordamerika en för 9,200 inbyggare.) Ar
1853 utgåfvos i Sverige inalles 138 tidningar
och tidskrifter, deraf i Stockholm 13 af det
förra och 21 af det sednare slaget. Ingen
tidning har likväl hunnit till högre upplaga än
omkring 7000 ex., nämligen det i Stockholm
utgifna »Aftonbladet.» Närmast till detta blad
i abonnent-antal kommer sannolikt. lokalbladet
»Stockholms Dagblad». Den äldsta svenska
tidningen är »Post- och Inrikes-Tidningar», som
började 1645; dernäst i ålder kommer del
1767 började »Dagligt Allehanda», nu äfven
kalladt »Svenska Tidningen.» — I slutet af
1855 funnos i hela riket 158 boktryckerier.
deraf 38 i Stockholm; bokhandlarnes antal
s. å. var 89, deraf i hufvudstaden 11, de s. k.
Antiqvariska Bokhandlarne oberäknade.
Bland landets vetenskapliga samlingar
märkas: riksbibliotheket i hufvudstaden, 90,OOli
band och 5,000 handskrifter, — Akademiska
bibliotheket i Upsala. 130,000 band och 7000
band handskrifter. — Akademiska bibliotheket
i Lund, 60,000 band och 2000 handskrifter,
— Vetenskaps-Akademiens bibliothek i
Stockholm, 33,000 band och 400 handskrifter, samt
Engeströmska bibliotheket i Stockholm, 14,500
band och 1120 band handskrifter. En bland
de största naturhistoriska samlingar i Europa
är Vetenskaps-Akademiens Naturhistoriska
Museum. För öfrigt finnas i landet talrika
bibliotheker och vetenskapliga samlingar, dock,
thyvärr! spridda på flerfaldiga ställen. — Ar
1853 infördes från utlandet böcker och
litterära alster till ett värde af 52,344 r:dr. och
samma år utfördes sådana från Sverige till
ett värde af 30,326 r:dr.
Med afseende på sedligheten meddela vi
följande uppgifter ur justitiestatsministerns
embetsberättelser om brottmålen i riket,
dock med uttryckligt förbehåll, att något
generell omdöme om nationens sedlighet ickp
må grundas på dessa uppgifter, i synnerhet
som i berättelserna en mängd mindre
förseelser rubriceras under den allmänna
benämningen brottmål.
Ar voro anklagade, och deraf sakfälldes
1830 24,054 19,374
1840 27,965 25,911
1850 34,276 29.097
1851 36,521 31,156
1852 42,748 37,084
Härvid bör dock märkas, att bland
brottmålen för 1850 voro 18,976, bland dem för
1851 voro 21,008 och bland dem för 185?
icke mindre än 25,339 endast polis-förseelser,
såsom t. ev. (för 1852) 1,633 "reala och
verbala injurier", 4,077 "slagsmål", 878 mål
angående "oljud på allmänna platser", 189 mål
om "fönsters inslående" o. s. v., så att
rätteligen för detta år qvarstå endast 2,782 "brott
mol person" och 7,7 43 "förbrjlelser mot
egande rätt." Efter alla sådana afdrag blir
resultatet det,-att år 1852 förekommo i Sverige af
egentliga brott ett på 455 personer af rikets
bela folkmängd, hvaremot i Danmark under
åren 1832- 40 ett brott förekom på 464 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
