- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
24

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - B. Invånarne - c. Näringsfång, Fabriker, Handel - Fabriker och Manufakturer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



Fabriker och Manufakturer.

Sveriges fabriksverksamhet är af tämligen
hög ålder, ty fabriksanläggningar omnämnas
redan i Gustaf I:s tid, och under Gustaf Adolf
upprättades fabriker för linne-, klädes- och
andra ylle-väfnader, gevärs-faktorier,
salpeter-sjuderier, till och med en klädesfabrik. Under
Carl XI var det Svenska fabriksväsendet i full
blomstring, och del berättas, att hela Svenska
arméen då kunde beklädas med tillverkningar
från inhemska fabriker. Imellertid hade de
föregående stora krigen vändt folkets hogutåt
mer än inåt, och Carl XII:s oroliga tid
förlamade landet helt och hållet. Man har
beräknat, att efter 1718 det egentliga Sverige
hade på sin höjd 350,000 arbetsföra män, men
deremot en skuld af 60 mill. dal. silfvermynt.
Men nu vaknade en annan anda. Sverige höjde
sig ur sitt förfall, och man kan icke annat
än erkänna sanningen af Rosenhanes ord:
»aldrig har någon nation, som den Svenska,
så hastigt upplyft sig ur den afgrund, hvari
den var sänkt.» Det var eeentligen
»Mössornas» parti, som arbetade på att läka statens
sår genom att hushålla med det lilla, som
staten egde qvar; men Mösspartiet slöt sig till
Ryssland, nationalkänslan vaknade; man ville
icke hålla vänskap med arffienden, och
»Hattpartiet» kom till väldet. Deltas krig mot
Ryssland misslyckades, som bekant; men
Hattarne förlorade ändock icke modet, utan vände
sin hog till åstadkommande af landets välstånd
på andra vägar. Och nu började en
blomstringstid för Sveriges manufakturer och
fabriker. Den lilla staden Alingsås, der redan
under Mösspartiets tid Jonas Alström börjat
anlägga fabriker, blef nu en ordentlig
fabriksstad och höjde sig från ett antal af 300
invånare snart till 1,800. Mellan 1734 och
1754 anlades i riket 652 fabriker, hvilkas
antal år 1764 steg till 718. Riket hade 89
tobaksfabriker, 19 sockerbruk, 13 oljeslagerier,
7 stärkelsebruk; år 1754 voro 387
sidenväf-stolar i gång; och stora mulbärsplantager
anlades, t. ex. en vid Lund med 100,000 mul-

bärsträd och en på Ladugårdslandet i
Stockholm med 30,000. Derjemte gynnades
landt-och bergsbruket, sjöfarten och handeln. Men
ett nytt krig, det Pommerska, gjorde
Hattarnes välde vacklande; Mössorna kommo åter
till styret; de gynnade hufvudsakligen
jordbruket och lemnade fabrikerna utan understöd.
Också förföllo dessa; af 822 sidenväfstolar,
som funnos i Stockholm 1762, återstodo 1767
endast 221, af 192 klädesväfstolar endast 129,
och de 8,007 arbetare, som haft sin näring af
fabrikerna det förstnämnda året, hade 1767
sammansmält till 3717. Det är bekant,
huruledes den sålunda uppkomna oredan slutades.
Adolf Fredrik afsade sig regeringen; riksdag
sammankallades, och slutligen ryckte Gustaf
III genom revolutionen 1772 magten ur
partiernas händer. Men manufakturerna vunno
i det hela ej på bytet, utan gingo under
Gustaf III och hans son alltjemt nedåt, och när
klädesfabrikerna år 1747 sysselsatte 9,235
arbetare, hade år 1808 endast 2,480 arbetare
vid dem sin utkomst, likasom år 1808
sidenfabrikerna hade blott 580 arbetare, medan
si-denarbetarnes antal år 1754 uppgick till 1,604.
Först sedan den nya styrelseformens införande
har fabriksverksamheten åter börjat göra
framsteg, och huru betydande dessa varit, torde
man lättast finna genom följande
sammanställning af de Svenska fabrikernas och
manufakturernas tillverkningsvärden. Detta uppgick år
1810 till blott 3,657,489 rdr Specie à 79 sk.
kurs, men höjde sig

1815 till 6,011,284 rdr Sp. à 100 sk. kurs.

1820 » 7.109,707 » » à 131 » »
1830 » 8,783,137 rdr Bko à 128 » »
1840 » 14,133,051 » » à » » »
1845 » 17,305,128 » » à » » »
1850 » 24,727,682 » » à » » »
1855 » 36,094,114 » » à » »

Vi anse oss här böra införa följande
officiela tabell öfver Fabrikernas och
Manufakturernas Stolar, Arbetare samt
Tillverkningsvärden för åren 1845 och 1855.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free