Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - B. Invånarne - c. Näringsfång, Fabriker, Handel - Sveriges Import af Bergverksprodukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
23
135 gäss och kalkoner samt 1,159 höns och
ankor.
Jagten lemnar icke något synnerligt tillfälle
till export, ehuru landet likväl utför något
lefvande och slagtad fogel samt åtskilligt räf-,
lo- och ekorr- samt jerf- eller (ilfras-skinn
(1854 omkring 23,000 skalp, af alla sådana
skinnvaror tillsammans): deremot är importen
af sådana varor icke så obetydlig och uppgick
för 1854 till öfver 50,00() skålp., deribland
Krimska får- och lammskinn, skinn af jerf,
lo, bäfver, björn, chinchilla och genott, sjupp.
mård, utter o. s. v.
Ehuru Sveriges vidsträckta kuster samt
talrika sjöar och floder tyckas böra förse landet
med riklig tillgång på fisk, har dock fisket som
näringsgren ingenstädes uppnått någon större
utveckling och endast i Bohuslänska
Skärgården blifvit bedrifret i större skala, ehuru det
äfven här nu mer har föga betydenhet. Medan
Bohus Län tillhörde Norge, och Skåne var
Dansk provins, idkades imellertid vid vissa
tider rikt fiske vid dessa bägge provinsers
stränder. Det berättas t. ex., att redan
omkring år 900 betydliga fisklaster från
Bohuslänska skären skola hafva afgått till England,
och på Olof den Heliges tid fördes från samma
landskap sill inåt Sverige. På 1100-talet gjorde
Svenskarne stora sill-uppköp vid det nu i grund
förfallna Skanör, och Saxo berättar, att vid
denna tid sillen gick så ymnigt till i
Östersjön, alt roende båtar stundom hindrades deraf,
ja, att man till och med kunde fånga sillen
med blotta händerna. På 1300-talet gick sillen
ymnigt till vid Bohuslänska kusten; men i
förra hälften af 16:de århundradet var sillen
borta, tilldess den återkom 1556, då det
rikaste sillfiske, som här någonsin varit, skall
hafva inträffat *). Men det rika fisket
upphörde redan 1587. Sedan syntes ingen sill i
någon större myckenhet förrän omkring 1660.
ehuru den då icke visade sig på långt när så
talrikt som förut. Fisket afbröts 1675 med
anledning af det uppblossande kriget, och
derefter visade sig sillen endast tidtals, i
synnerhet 1727, då man likväl saknade både folk
och redskap för att tillgodosöra välsignelsen.
Slutligen infann sig sillen 1747 och
qvarstad-nade till 1808, då den försvann. Under denna
period var sillfisket synnerligen rikt mellan
1786 och 1799, då sill kunde köpas för ett
par skilling (?) tunnan, och man icke visste,
hvad man skulle laga sig till med den myckna
fisken. Större delen användes till
trankokeri-erna, hvilka 1783 voro 328 stycken och
tillverkade 11,000 fat tran årligen. Omkring 1787
blef dessa inrättningars antal ännu större, och
ett år tillverkades ända till 120,000 fat tran.
Högsta årliga fångsten under denna tid
beräknas hafva uppgått till 2,938.000 tunnor,
*) Under sednare hälften af 16:de århundradet
besöktes Bohuslänska skärgården årligen af
tusentals Holländska fartyg, och endast i
Marstrand, som genom Fredrik I:s
privilegier kommit i nästan uteslutande besittning
af sillfisket och sillhandeln, saltades och
torkades för utskeppning årligen omkring 50,000
läster sill.
nämligen s. k. måltunnor, som då nyttjades i
skärgården och voro nära dubbelt 6törre än
de nu brukliga. Sedermera tilltog
trankok-ningen, men saltningen minskades; efter 1796
började fisket aftaga och upphörde alldeles
1808. Såsom orsaker dertill uppgifves dels
den omständigheten, att man i sjön utkastade
trangrurns och annat skräde, dels ock det
beständiga skjutandet i Kattegatt af så väl
inhemska som främmande krigsskepp, dels också
begagnandet af s. k% stora vader, som
bort-togo sillynglet. Af de officiela uppgifterna från
denna tid finner man, att utförseln år 1780
gick till 127,974 tunnor saltad sill, år 1785
till 202,775 tunnor sill och 28,275 fat tran,
1790 till 279,736 tunnor sill och 33,731 fat
tran. 1795 till 107,000 tunnor sill och 44.257
fat tran; ännu 1800 utfördes 156,000 tunnor
sill, men 1808 blott 2,682 tunnor. Högsta
exporten egde rum år 1793, då 303,161
tunnor utfördes. Nu mer fångar man vid denna
kust endast 60 -100,000 tunnor så kallad
små-sill, och nästan ingenting exporteras.
Regeringen har imellertid lika litet i äldre som i
nyare tider försummat att uppmuntra delta
fiske genom statsanslag och att skona ynglet
genom förbud mot begagnandet af otjenliga
fiskbragder, så att man möjligtvis kan hafva
hopp derom, att Bohuslänska sillfisket skall i
en framtid åter bli upphjelpt, ty stor sill
finnes ännu i Kattegatt, nämligen på det största
djupet, och kommer fram till de yttre skären
för att afbida lektiden, hvilken här aldrig
inträffar före slutet af Mars och ofta ännu
sednare; men vid denna tid äro fiskrarne ute med
sina vadar och tvinga dermed sillen att stå
qvar och lägpa sin rornm på grunden och
bankarna utomskärs’). — Äfven vid Blekings kust
har sillfiske varit idkadt, likasom fiske af
strömming; men detta har aftagit år efter år,
så att det nu icke lemnar mer än hvad som
åtgår till fiskrarnes eget behof.
Utom Stnrfisket efter sill, idkas sådant
äfven efter strömming och torsk (synnerligast
kring Gottlands kuster, ehuru på de sednare
åren här mindre gifvande), ål. långor, hvitling,
gråsik m. m. Det s. k. Småfisket har till
föremål flundror, hummer, krabbor och makrill.
Af flod- och insjö-fisket, hvilket i allmänhet
är mycket försumrnadt, är laxfisket det
vigtigaste.
Utförseln af fisk har på de sednare åren
icke varit betydlig. År 1855 exporterades
t. ex. färsk fisk till ett värde af 44 rdr samt
12 tunnor kabiljo, 2 tunnor lax, 72 tunnor
sill, 316 tunnor strömming, 1,280 lisp.
gråsidor, 320 lisp. långor och torsk. Deremot
infördes samma år färsk fisk för 8,271 rdr,
3,713 skålp. anschovis, 1,103 tunnor kabiljo,
långor och torsk, 2,976 tunnor lax, 268,127
tunnor sill, 6,209 tunnor strömming, 328,828
lisp. gråsidor, 94,270 lisp. långor och torsk
m. m. Af hummer infördes till ett värde af
13 rdr, hvaremot 1,977 tjog hummer
exporterades.
*) Ljungberg och Holmberg äro våra sage.smän
med afseende på sillfisket i Bohuslän, hvars
öden vi trott det vara af intresse att känna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
