Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - C. Statsförfattning och statsförvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Enligt Successions-ordningen skall
konungen i regeringen efterträdas af sin förstfödde
antal^ Ridderskapet och Adeln uppgick ;
presteståndet, som representerades af 70
riksdagsmän. utgjorde ett antal af 15,501;
borgarståndet, representeradt af 108 ledamöter,
beräknades till 7 i,877 och bondeståndet till
2,303,503 personer, med 259 representanter.
Hela den delen af befolkningen, som
representerades af de 4 stånden, utgjorde sålunda
2.405,559; bestämdt orepresenterade voro
sålunda de i tabellerna upptagna "alla andra,"
1,004,469, att icke räkna de 960 Mosaiska
trosbekännai ne och de i riket bosatta 910
ut-ländningarne. Orepresenterade voro också de
70.568 ståndspersonerna (jemf. sid. 14). — Lika
skiljaktiga äro förmögenhetsförhållandena.
A-deln representerar en grundförmögenhet af
omkring 50, presteståndet af 2,
borgareståndet af vid pass 70 och bondeståndet af 170
millioner, eller tillsammans omkring 290
millioner. Nu uppskattas hela rikets
jordegendom till 537 mill., så att de orepresenterade
ega blott af jordegendom ungefär 150 mill.,
oberäknadt hvad som kan på dem belöpa sig
af de 163 mill. hvartill stadsegendomen
blifvit uppskattad, utom de 86^- mill., hvartill
man uppskattat Stockholms stad. Fastän
representationen är fördelad i 4 hus, finnas
likväl inga instanser, ty icke något hus eger
att granska eller rätta ett annats beslut, och
härigenom uppkomma talrika olägenheter,
bland hvilka den icke är den minsta, att,
när två stånd stanna mot två, de vigtigaste
frågor måste hänskjutas till förstärkt utskott,
der afgörandet icke sällan beror på en eller
två röster, ofta till och med på en aflagd,
förseglad röstsedel. Likaså företer vår
representation den sällsamheten, att tre stånd,
som tillsammans representera omkr. 110,000
personer, kunna afgöra alla beskattnings- och
lagsliftningsmål emot bondeståndet, som
ensamt representerar 2,300,000, likasom att de
begge stånd, som representera det minsta
antalet personer, adel och prester, (som
representera omkring 26,000 personer), kunna i
besluten uppväga och i förstärkt utskott
besegra de begge andra stånden, som
representera omkring 2| mill. menniskor. Om man
undantager de vetenskapsidkare, som
presteståndet med sig införlifvad är borgarståndet
det enda, som icke ängsligt sträfvat att hålla
sig rer.t och obesmiltadt af alla främmande
elementer, sedan det vid sednaste riksdag
inom sig upptagit husegare i stad m. m.; men
likväl saknas bland annat äfven inom detta
stånd representation för de
stadsmannanärin-gar, som idkas pålandet, likasom för
fastighet i köpingar; från presteståndet äro alla
ordinarie prester uteslutna, som icke
innehaf-va pastorat eller sacellani, alla lärare vid de
offentliga undervisningsanstalterna
(utomuni-versiteterna), som sakna prebende, alla
litteratörer och konstnärer; hos adeln kan hvem
som helst representera, blott han är
hufvudman för sin ätt, om lian än saknar både
kunskaper och förmögenhet, och af det
egentliga bondeståndet är knappt en tredjedel
representerad o. s. v.
son, Sveriges och Norges Kronprins, och
efter denne af hans manliga efterkommande,
Sveriges och Norges Arffurstar, i den
ordning de äro ättens hufvudmän i rätt
nedsti-1 gande led. Kungliga husets qvinliga
medlemmar och deras efterkommande hafva ingen
rätt till thronföljden. Om thronföljaren är
omyndig, d. v. s. om han icke fyllt 18 år,
när konungen dör, så skall reeeningen
föras af svenska och norska statsrådet, till lika
anlal sammansatt, i konungens namn, tilldess
Riksdagen i Sverige och Stort /linget i Norge
sammanträdt och förordnat förmyndare. När
konungaätten utgår, skall statsrådet inom
femton dagar efter konungens död utfärda
kallelse till riksdag och storthing, hvilka på
sam-na dag välja thronföljare. Om då hvartdera
riket utsett olika person, så afgöres
skiljaktigheten genom en dagen före
thronföljare-valet utsedd kommitté af 36 ledamöter från
hvartdera riket, hvilka sammanträda i
Carlstad och utköra ny konungaätt.
Tryckfrihetsförordningen stadgar hvarje
Svensk mans rättighet, att utan hinder
utgifva skrifter i tryck och att icke kunna
tilltalas eller straffas för deras innehåll, så vida
icke detta strider mot tydlig lag.
Lagligheten af åtalade skrifters innehåll pröfvas af
en jury, väld dels af parterna och dels af
domstolen; juryn besvarar med ja eller nej
domstolens fråga, om skriften är brottslig
efter det eller det lagens rum, och till fällande
fordras minst två tredjedelar af juryns röster.
Till tryckfrihetens vård skola ständerna vid
hvarje riksdag förordna 6 för kunskaper och
lärdom kände män, bland hvilka
Justitieombudsmannen förer ordet. Det från 1854
års riksdag hvilande förslaget om
tryckfrihetslagens upphörande som grundlag blef vid
sednaste riksdagen af ständerna enhälligt
för-kastadt,
Utom dessa grundlagar antogos också vid
1809—1810 årens riksdag de s. k.
konstitutionella stadgarne, hvilka, fastän flera af
dem föreslås och bearbetas af
Konstitutionsutskottet. dock icke ega grundlagsnatur i
afseende på sitt stiftande, ändring eller
upphäfvande. Dessa äro: Ansvarighetslag för
Statsrådets ledamöter, föredragande och
rådgifvare i Kommandomål, af d. 10 Febr.
1810; — Instruktion för Rikets Ständers
Justitiæ-Ombudsman, af d. 27 Febr. 1810;
— Riddarhus-Ordningen, af d. 31 Mars
1810; — Ansvarighetslag för R. S.
full-mägtige i Banken af d. 1 Maj 1810; —
Ansvarighetslag för R. S. fullmägtige i
Riksgälds-kontoret af samma dag; —
Instruktion för R. S. Revisorer af
Stats-Banko- och Riksgäldsverken samt
Formulär för Sveriges Konungaförsäkran.
Statsförvaltningen. Redan
Ynglingasagan berättar, att konungen var omgifven af
ett tolfmannaråd, bestående af de visaste män,
och sedan Fjlkeskonungarne blifvit utrotade,
synes konungen med detta sitt råd hafva
utöfvat administrationen omedelbart genom i
landskaperna tillsatta höfdingar (i
Upplandslagen "Folklandshærra," under hvilka en
"læns-hærra" var förordnad öfver ett eller
möjligtvis flera härader). Dessa höfdingar i land-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
