Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - C. Statsförfattning och statsförvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
49
skaperna kallades stundom Jarlar; men med
benämningen Jarl förstods sedan 12:le seklet
det högsta embetet, kenungens högsta
representant i riket, som förde befälet öfver
krigs-magten och dömde konungens dom. Redan
af Magnus Ladulås delfides, som vi ofvan
anmärkt, detta stora Jarlsembete i två:
Drotsets och Marskens, af hvilka den förre
var den högsta domaren, ledde högsta
förvaltningen af konungens och kronans slott,
gods, sakören och inkomster samt räknades
för rikets högsta embetsmän och konungens
representant, medan Marsken skulle "hjelpa
Drotset att styrka lag och rätt i konungens
ställe" samt i krig föra befälet öfver hären.
Sedermera, i 15:de seklet, hade redovisningen
och uppbörden af konungens skatt och ingäld
öfvergått till en "L^ammarmästare,,’ och
dessutom förekomma 2 "Cancellerer", nämligen en
Ofver-Canceller, med rikets insegel, och en
Gårds- eller Hof-Canceller. Gustaf 1 skapade
rikets kammarverk och inrättade It äkneka
inmuren, med 4 kammar-råd och en chef, samt
gaf densamma instruktion 1544. På hans
lid nämnas äfven Riksråd. Johan III
upplifvade det ej på länge tillsatta
Riksdrots-ernhetet, och vid hans kröning bestämdes
Riksrådens antal till 24. Först enligt beslut
af riksdagen i Stockholm d. 17 Juni 1002
inrättades en ständig Rådkammar e med 12
ledamöter, och då tillsattes äfven följande
fem, äfven förut förekommande embeten som
de Idigsta riksembetena, nämligen
Riks-drotset, Riksmarsk, Riksamiral, Rikscanccller
och Riksskattmästare, hvarjemte fem Hofråd
och en Hofcanceller förordnades. Enligt 1634
års regeringsform ställdes dessa fem höga
embeten. som alla förvaltades af medlemmar
utaf Riksens Råd, i spetsen för fem
riks-kollegier: Hofrätten, Krigsrådet, Amiralitetet,
Cancelliet och Räkningskammaren, som
"skola drifva alla regeringsärender, dock
konungens rätt och höghet oförkränkt och i ingen
måtto förminskad."
Hvarje embetsmän skulle vara skyldig att
göra reda för konungen sjelf, så ofta honom
behagade, eller också årligen inför sitt
collegium, medan Riks-Collegierna sjelfva voro
ålagda att göra reda inför konungen, "der han
är tillstädes och gitter," eiler eljest inför de
fem höga Riksembetena, hvarvid
överståthållaren i Stockholm skulle adjungeras.
Denna redogörelse blef likväl snart försummad,
och föreskrifterna för densamma voro i öfrigt
bristfälliga. Den enväldiga Carl XI öfvertog
sjelf hela [regeringsbördan, och genom 1720:
års regeringsform förlorade Collegierna sin
omedelbara andel i styrelsen, och
förvandlades de till biotia underordnade auktoriteter,
emedan deri stadgades, att deras presidenter
skulle lagas utom rådet. När sedan under
den s. k. Frihetstiden ständerna bcmägtigade
sig hela styrelsen, redogjordes det inför dem
om statsförvaltningen, och ständerna lemnade
ko logierna föreskrifter efter åsigterna hos det
parti, som hade öfvervigten på riksdagarna,
(jenom Gustaf III:s revolution återkom den
administrativa magien helt och hållet i
konungens händer, sä alt hans råd och underly-
dande myndigheter blefvo honom aliena redo
skyldiga, och genom Säkerhetsakten blef
konungens sjelfrådighet ännu större. Nu
åter-fingo Collegiernas presidenter sin plats i
Rådet, hvilken de bibehöllo, tilldess 1809:års
regeringsform stadgade, alt konungens råd
icke fingo bekläda andra civila emheten, och
föreskref, alt de allmänna ärendena skulle
föredragas af statssekreterare, en för hvart
särskildt departement.
Den egenlliga Statsförvaltningen
bestrides f. n. af följande sju verk:
fiammar-Collegium (grundlagdt 1540);
hrjgs-Colle-giurn (inr. 1636); Förvaltningen af
Sjöärendena (inr. 1803); Stats-Kontoret (inr.
1680); Kommers-Collegium (inr. 1652; det
1631 inrättade ßergs-Collegium förenades
med detta 1857); Hammar- Rätten (grundl.
1651, bestämdt afsöndrad från
Knmmar-Col-legium först 1719) och Sundhets-Collegium
(inr. 1688). Under det gemensamma namnet
honungens Kansli innefattas regeringens
expeditionsbyråer. hvilka äro följande: a)
Juslitie-Slats-, b) Justitie-Revisions; c)
Utrikes-depar-tementets; d) Landtförsvars-deparlementets;
c) Sjöförsvars-departementets; /)
Civil-dopar-temenlels; g) Finans-departementets och h)
Ekklssiastik-departementets Expedition. Utom
de ofvannämda Collegierna finnas laltika
allmänna verk, som hafva särskilda
förvaltningsområden sig anförtrodda, t. ex.
Öfver-Post-Direktörs-Embetel, General-Tull-Styielsen.
Se-raphimer-Ordens Gillet, Landtmäteri-Konloret,
Styrelsen öfver Fängelser o Ii
Arbetsinrättningar, Väg- och Vatlenbyggnadsstyrelsen,
Kon-voy-Kommisss rialet m. fi.
Provincialstgrelsen är anförtrodd åt
Lnndshöfdingar, biträdda af Landssekreterare
och Landskamrerare, hvilka sistnämda i
Lands-höfdingens frånvaro gemensamt förestå
embetet. Omedelbara utöfningen af verkställande
magien, tillika med kronouppbörden och
polisen å landet, tillhör Kronofogdar ,
Häradsskri fvare och Länsmän, i städerna
Magistrater (Borgmästare och Råd). I de
större städerna finnas särskilda polishamrar
för ordningens upprätthållande. Till en
ordnad Mnnicipalstyrelse har bloll en början
blifvit gjord genom de Sockne-närnder, som
Inrättades till följd af Kgl. Förordningen d.
29 Aug. 1843. Dessa nämdcr utses å
sockenstämma för två år och ega ombesörja
sådana för socknen gemensamma ekonomiska
angelägenheter, som menighelorna kunna åt
dem vilja uppdraga, men fä icke laga någon
befallning med sådana ärender, som tillhöra
enibets- och tjenstemäns handläggning.
Riksdagen 1856 1858 beslöt en skrifvelse till
Kgl. Maj:t "att gen ini sakkunniga män låta
ej mindre upprätta förslag om landsting eller
en länen omfattande kommunalrepresentation,
! än äfven i sammanhang dermed öfverse de
t angående menighetsslyrelse så väl på landet
som i synnerhet i städerna gällande
författningar samt derefter lill Rikets Ständers
pröfning förelägga de förslag, hvilka i följd deraf
kunna varda utarbetade." En
landskapsre-presentation förekominer redan under
medeltiden, vid domareval och vid bevillning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
