Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - C. Statsförfattning och statsförvaltning - Finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
51
den Skånska 15. Till ^ Hofrätterna fullföljas
både tvist- och brottmål från de lägre
domstolarna så väl i städerna som på landet. —
Sista instansen utgöres slutligen af Högsta
Domstolen, bestående af 12 ledamöter (till
riksdagen 1844—1845 hälften af frälse,
hälften af ofrälse stånd), hvilka konungen utan
ansökning eller förslag kallar bland dem, som
han dertill anser skickligast. När konungen
vill öfvervara Högsta Domstolens sessioner, har
han der 2 röster, hvilka vid inkomna
förfrågningar om lagens rätta mening böra inhemtas
och beräknas, äfven om konungen icke
deltagit i domstolens öfverläggningar derom. Vid
afgörandet af nåde ansökning ar, som
föredragas i Statsrådet, och i hvilka konungen
allena besluter, skola tvänne af Högsta
Domstolens ledamöter vara närvarande och yttra
sig till protokollet, och derjemte skall denna
domstols yttrande, tillika med Statsrådets,
åtfölja de propositioner i lagfrågor, som
konungen vill framställa för Rikets Ständer.
Högsta Domstolen eger likaledes, att, likasom
Statsrådet, yttra sig öfver de från ständerna
afgifna lagförslagen, inan konungen fattar
beslut om dem.
Samtliga de svenska domstolarne äro
permanenta, utom Häradsrätterna, som på
vissa orter sammanträda blott en, på andra,
två eller tre gånger om året. ehuru äfven
Extra-Häradsting hållas, när sådant begäres
af part, eller något gröfre brott blifvit
för-öfvadt o. s. v.
Jury finnes blott i tryckfrihetsmål. — I
skuldfordrings- och andra speciela mål bildar
Konungens Befallningshafvande första
instansen, ehuru denna myndighet är
hufvudsakligen administrativ.
Finanser.
I äldsta tider bestodo konungens inkomster
dels af vissa egendomar, till hvilka han hade
nyttjanderätten, och af hvilka de förnämsta
kallades Uppsala Öde, dels af å jorden
hvilande, till honom utgående årliga utskylder
samt personella skatter. Ursprungligen voro
skatterna frivilliga sammanskott; men tid efter
annan blefvo flera af dem ständiga under
särskilda titlar, och dessa ständiga skatter
lofvade folket i sin trohetsed att utan tredska
årligen utgöra, hvaremot konungen icke egde
rätt att utan folkets bifall fordra
utomordentliga skatter (urtima gärd, bevillning*). Som
laga skäl till en sådan urtima gärd upptager
Södermanlandslagen endast två fall, nämligen
att utländska trupper behöfde värfvas till
landets försvar, och att konungen red sin
Eriksgata. Derjemte hade konungen inkomst af
böter och af dana-arf, d. v. s., efter den
tidens lagar, arf efter utländsk man, som här
i landet dött utan arfvingar. Kronans
inkomster tillväxte efter hand, dels genom de
gam-fa kronogodsens tillökande och förstorande
genom nyodlingar, dels genom åtskilliga
bevillningar, om hvilka landslagarne under 13
*) Naumann, Sveriges Grundlagar, sid. XI.
Geogr. Lexik.
—15 seklerna innehålla närmare
bestämningar. Genom Magnus Ladulås’ stadga om
fräl-serusttjensten och likaledes genom det
andliga frälset samt presterskapets rätt till
tion-den (den äldsta handling, hvari denna
omtalas är ett bref af påfve Gregorius VII af 1080;
tionden delades mellan presten, biskopen,
kyrkan och de fattiga) förminskades visserligen
Kronans inkomster; men allt detta och mera
dertill återvanns åt henne genom Gustaf
Wasas onekligen till hög grad despotiska
förfarande. Hans åsigter i afseende på
eganderätten till den Svenska jorden voro de, att
sådana egor, som obyggda ligga, höra Gud,
konungen och Sveriges Krona till, — en
rättighet, hvilket i det s. k.
Helgeandsholms-be-slutet, som dock uppenbarligen är en
förfalskad handling, hvilken producerades först
under Johan III:s tid, härledes alltifrån 1282.
Gustaf ansåg derjemte ali obebyggd jord hafva
varit Kronans, och att således alla
skattehemman (d. v. s. de från skatt icke frälsta
hemman, som då besuttos af bönder, den ena
af de bägge delar, hvari odalmännens stånd
blifvit deladt genom frälserusttjensten) voro
upptagna på Kronans grund samt endast genom
en af nåd beviljad ständig besittningsrätt
blifvit skiljda från de gods, som Kronan innehade
med verklig eganderätt. Härigenom kom man
att betrakta skattebönderna nästan som
Kronans landtbönder. Derjemte lade Gustaf
under Kronan omkring 20,000 hemman, som
förut tillhört de andliga, och tillerkände
derjemte Kronan § af tionden. Genom allt detta
blef Kronan rik; men den sålunda införda
re-I dan i rikets finanser blef dock icke långvarig.
De oupphörliga krigen fordrade nya gärder|; i
synnerhet Gustaf II Adolf och hans närmaste
efterträdare måste förskaffa sig penningar dels
genom försäljning och förpantning af Kronans
gods samt af Kronans ränta af skattegodsen
dels ock genom nya gärder. På detta sätt
uppkommo Landtågsgärden,
Boskapspennin-garne, Qvarntullen, Landt- eller Lilla Tullen
och Accisen samt Skjutsfärds- och
Dagsverks-penningarne. Genom Carl XI:s reduktion och
administrativa åtgärder i öfrigt försattes
statens finanser återigen i blomstrande skick; men
Carl XII:s krig och olyckor förstörde ännu en
gång alltsammans, och under frihetstiden
måste man pålägga nya skatter, hvilka nu
företrädesvis drabbade bergshandteringen och
industrien. Efter det nya statsskickets
införande har man till princip antagit, att icke
förhöja grundskatterna, utan att genom
bevillningar, hufvudsakligen på person och rörelse
samt inkomst, betäcka de statsbehof. hvartill
de ordinarie statsinkomsterna icke varit
tillräckliga
Svenska Statens Inkomster f. n. utpå dels
af staten och Kronan tillhöriga egendomar,
dels erläggas de af befolkningen genom
Skattebidrag, som utgöras under många och
olika benämningar, ehuru dessa kunna
sammanfattas under tvänne hufvudrubriker:
Ordinarie och Extra-ordinarie-Inkomster:
Till de förra ’räknas de ständiga räntorna
(jordeboks- och hemmantalsränta), tionde, af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
