Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - C. Statsförfattning och statsförvaltning - Finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
rad, arrendemedel af kungsgårdar och andra t
lägenheter m. m„ sammanfattade under icke ’
mindre än 27 inkomsttitlar; till de sednare !
höra de s. k. bevillningarne: Sjötullsmedel,
Salu-accis af Städerna, Postmedel, Chartæ- j
Sigillatæ-medel och Bränvinsbränningsafgift,
hvartill slutligen kommer Allmänna
Bevillningen, ämnad att fylla den brist, som kan
uppkomma, och hvilken utgöres efter en af
ständerna vid hvarje riksdag uppsjord
Iievill-ningsförordning. Såväl Ordinarie-Inkomsterna
som Bevillningsmedlen ingå till Statskontoret och
kallas derföre gemensamt för Statsmedel:
deremot ingår Allmänna Bevillningen till
Riksgäldskontoret och hörer till de s. k.
Riksgülds-medlen. De ordinarie inkomsterna anses som
stående skatter eller en statens egendom,
hvilken Ständerna icke kunna nedsätta eller
upphäfva; bevillningarne tillhöra deremot
uteslutande Ständernas förordnande, och
konungen kan utan deras samtycke icke förhöja
några allmänna afgifter, med undantag allenast
af tullen på spannmål. Så väl de ordinarie
inkomsterna som de extraordinarie utlagorna
och bevillningarne få icke anordnas till
annat än de af rikets ständer profvade behof
och efter den upprättade staten, och i 65 §
R. F. förordnas, att »statsmedlen ej må
annorlunda än faststäldt blifvit, anordnas."
Denna fastställelse sker genom den s. k.
Stats-Regleringen. och uti Riksstaten eller Bud- I
geten sammanföra Ständerna de beviljade be- 1
loppen under särskilda Inkomst- och
Utgifts-hufvudtitlar. Imellertid kan konungen, på
grund af gjorda medgifvanden å ständernas
sida. använda de möjliga besparingarna på
hufvudtitlarne till sådana för rikets styrelse
oundgängliga utgifter, som äro af till/ullig
egenskap; men deremot få de å
inkomsttitlarna uppkommande öfverskotten icke
användas af regeringen omedelbart, utan
öfverlemnas till Riksgäldskontoret för att derifrån
disponeras blott till de af Rikets Ständer å
detta verk anvisade utgifterna.
Utom den ofvannämnda
Ordinarie-Stats-Regleringen fastställes imellertid (sedan
riksdagen 1828-1830} vid hvarje riksdag en s. k.
Extra-Ordinarie-Statsreglering, hvartill
dock anslagen icke utgå årligen, såsom till
den ordinarie, utan vanligen på tre år.
Denna Extra-Stats-reglering. hvartill utgifterna
skola utgå från Riksgälds-Kontoret, innefattar
en anordning af medel till hvarjehanda till
fälliga utgifter och lån (hufvudsakligen afse-
ende försvarsverket och landets odling), och
är med afseende på dem Konungen helt och
hållet bunden af Ständernas stat och de
föreskrifter för medlens lyftning, som
Ständerna gifvit vid deras beviljande. De
besparingar, som kunna uppkomma på de till
Extra-Statsregleringen hörande anslagen få icke
heller, derest sådant icke är uttryckligen
medgifver användas till andra behof, utan måste
oafkortade reserveras till kommande Ständers
förfogande. — Härtill kommer slutligen en
anvisning af kreditiver, eller bestämda
summor, som få lyftas, då vigtigare, oförutsedda
behof inträffa. Budgeten innefattar sålunda
tre hufvudafdelningar: Ordinarie
Stats-Regleringen, Extra-Ordinarie-Stats-Reg
leringen och Kreditiverna.
Om beloppet af Svenska Statens inkomster
och utgifter i äldre tider känner man blott
helt litet. Ljungberg uppgifver (II. 320 ff.),
att då Gustaf I mottog regeringen, utgjorde
statens alla inkomster 24,000 mark (en mark
penningar = J Rd Sp.), medan utgifterna
uppgingo till 60 OOO, och Riket hade en
utländsk skuld af 68,000 mark. Men inom
få år var skulden icke allenast betalad, utan
kung Gustaf kunde äfven lemna penningelån
till främmande furstar. Vid sin död lemnade
han det s. k. »Herr Eskils Gemak», som
bestod af fyra kamrar, uppfyldt med silfver, för
hvars användande dock Erik snart visste råd.
— Den äldsta riksstat, som vi ännu ega i
behåll, skall, enligt samma författare, vara
den af 1652 och sluta sig på en summa, som
motsvarar 2,241,507 Rdr Sp. Carl XI:s stat
af år 1696 utgjorde 1,618,650 R:dr Sp.,
oberäknadt inkomsterna af de stora utländska
besittningarna (Liefland med Riga och Ösel,
Pommern med Wismar, Estland,
Ingermanland, Bremen, bela Finnland), som uppgingo till
1,052,500 Rdr Sp., hvaremot Svenska
statsverket för dessa provinser hade en utgift af
529,690 Rdr Sp. År 1772 uppgingo Kfonans
inkomster till 10,818,465 Daler Silfvermvnt
eller 1,803,077 Rdr Sp., och år 1796 hade
Kronan af Sverige och Finnland uti inkomst
7,531,817 Rdr 24 sk., hvaraf allmänna
bevillningen utgjorde 1,366.666 Rdr 32 sk. Efter
1809 års revolution finnas af Rikets Ständer
regelbundet uppgjorda statsförslag, och enligt
dessa hafva statsverkets inkomster varit
följande för nedanstående år och intill näst
derefter inträffande riksdagar:
Statens inkomster utgjorde:
Ordinarie Extra-ordinarie o. Statsfyllnads-summa.
Ar 1810 B:ko Rdr 3.346,012, deraf 1,399,536 1.437,349 569,126.
» 1824 » 8,121,358 » 3,709,933 2,757,925 1,653,510.
» 1830 » 9,136,200 » 3,867,b44 3,417,356 1,851,200.
» 1841 » 10,742,880 >» 4,447,230 4,687,150 1,608,500.-
» 1852 » 12.470,040 » 4,639,360 6,646,800 1,183.880.
» 1855 » 14,358,300 » 4,832,800 9,395,500 ––
Emedan statsbristen eller
statsfyllnadssum-morna äfven äro intagna i denna tabell,
utvisar totalsumman af statens inkomster
till-lika beloppet af statens utgifter.
Utom denna ordinarie statsregléring, för
de ofvanstående åren och intill näst derefter
inträffande riksdagar, har extra
statsregleringen (se ofvan) också upptagit ansenliga
summor. Denna extra statsreglering härleder sig
från 1828—1830 årens riksdagar, då
konungen begärde omkring million Rdr J>anko
till försvarsverkets iståndsättande eller ockàå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
