Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - C. Statsförfattning och statsförvaltning - Finanser - Sveriges krigsmagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
talet somt 1 proc. amortissement till bolaget
för den s. k. Köping-Hult-jernvägen, för
hvilken kostnaden var beräknad till omkring 5
millioner rdr bko; men sedan bolaget icke
uppfyllt sin förbindelse, är äfven denna
garanti förfallen.
Genom riksdagen 1856—1858 fick deremot
staten en betydande utländsk skuld,
uppkommen genom ett i utlandet upptaget län af 20
millioner rdr rmt till jernvägarnas
anläggande, samt ett ytterligare lån af 12 mill. rdr
rmt, föranledt genom den i slutet af 1857
utbrustna penningkrisen och upptaget i afsigt
att förskaffa hjelp till de nödlidande
näringarna. — Riksgäldskontorets skulder år 1856
uppgingo till 9,635,620 rdr bko; men dess
fordringar stego till 17,064,003 rdr s. m„ så
att öfverskottet utgjorde 7,408,382 rdr bko.
Sveriges krigsmagt bildades fordom vid
infallande krig genom utskrifningar i hvarje
provins, som ålades att uppsätta ett visst
antal knektar, medan det adliga frälset tjenade
till häst. När krigen blefvo långvarigare och
tätare, nödgades regeringen bilda värfvade
re-gimenten, af hvilka en del förblefvo stående
äfven i fredstid såsom garnisoner i
fästningarna. Sedan Carl XI organiserat Sveriges
krigsmagt på det för detta land egna sättet,
sönderföll arméen i tvänne väsendtligen olika
delar, den indelta och den värfvade. Den
förra är bildad på det sätt, att allmogen
genom vissa sammansättningar efter
hemmantal (ungefär 2 hemman för hvarje rote)
uppsätter soldater med beklädnad och nödigt
underhåll i jord eller löningspersedlsr. Derjemte
har arméen två geniekorpser, ingeniör- och
topografiska korpsen. Hela den stående
arméen utgör 47,598 man. Dertill kommer
sedan 1812 Beväringen, bestående af ali
landets vapenföra ungdom, indelad i 5 klasser
från och med 21:sta till och med 25:te året
samt utgörande vid pass 152,000 man, af
hvilka den effektiva styrkan likväl sannolikt
icke kan beräknas till högre än 85,780 man.
Härtill kommer Gotlands National-beväring,
som, ehuru tillhörande stående arméen, likväl
får användas endast till ön Gotlands eget
försvar och består af 9,048 man infanteri,
jägare och pikförare, samt 236 man artilleri.
Med denna styrka inberäknad, uppgår den
stående arméen med befäl, spel,
civiltjenste-män o. s. v. till ofvan uppgifna summa 47,598
man.
Vid 1855 års ingång utgjorde de ständiga
trupperna följande nummerstyrka:
Infanteri, 16 regimenten 8f
tillsammans ..... 25.240 man.
Kavalleri, 8 regim.....4,705
Artilleri, 3 dito.....2,829
Sappörer, ett kompagni . . . 120
Summa 32,894 man,
oberäknadt officerare samt underofficerare
vid de ofvanstående regimenterna (3,025
personer) samt ingeniör-, telegraf- och
fyrver-karekorpserna (117 personer tillsammans).
Svenska arméens reservtrupper utgöras af
Lifbevärings-regimentet, Hallands
Infanteribataljon, Allmänna Beväringen samt extra
Roteringsmanskapet, hvartill komma vid
regimenterna öfver stat befintliga officerare samt
i arméen qvarstående officerare, tillsammans
447 officerare och 95,347 man (1845). För
närvarande kunna arméens reservtrupper med
säkerhet upptagas till 100,000 man.
Svenska flottan räknar minnesrika anor.
För att icke tala om sjömagien i äldsta
tider, hvartill hvarje härad i riket skulle
bidraga med fyra skepp, utom Westmanland,
som lemnade 2 för häradet, och Gottland,
som inalles uppsatte 7, kunde redan Torkel
Knutsson år 1298 gå mot Ryssarne med 111
fartyg, och Sten Sture den Äldre år 1496
med icke mindre än 130. När Gustaf Wasa
mottog riket, bestod örlogsflottari blott äfwen
hop skärjebåtar och annat praekeri»; men
redan fore konungens död lågo 23 stora skepp
i Stockholm och 6 i Kalmar. Konung Erik
hade en flotta om öfver 60 segel, med
hvilken han beherrskade Östersjön mot Danskar
och Lübeckare. Sedan vanvårdades flottan,
tilldess Gustaf den Store upphjelpte äfven
denna, så att han kunde afgå till Tyskland
med 30 krigskepp och 200 transportfartyg.
När Christina afsade sig kronan, bestod
flottan, som redan 1644 öfver Danskarne vunnit
den afgörande segern vid Femern, af 50
krigsskepp från 30 till 80 kanoner, och Carl XI,
anläggaren af Carlskrona, lemnade efter sig
37 rangskepp, 10 fregatter samt tillika smärre
fartyg. Carl XII upprätthöll likaledes flottan,
och oaktadt krigets alla olyckor hade Sverige
vid freden 1721 ändock 30 linieskepp och
fregatter. Gustaf III var den, som
synnerligen omhuldade flottan och hade 1788 icke
mindre än 26 linieskepp och 15 fregatter,
oberäknadt smärre faityg, allesammans,
skärgårdsflottan inberäknad, beslyckade med 5,000
kanoner. Efter denna tid har flottan
visserligen icke varit försummad; men otillräckliga
anslag hafva vållat, att hon icke kunnat
upprätthållas vid sådan styrka som i Gustaf lll:s
tid. Mellan 1810 och 1838 nybyggdes
imellertid 7 linieskepp, 7 fregatter, 8 skonerter
och 3 korvetter, utom ett betydligt antal
kanonslupar och kanonjollar, tillika med
mör-sarfartyg och ångbåtar.
Vid 1854 års riksdag bestod flottan af 33
örlogsskepp (deraf 10 linieskepp, nu två med
skruf, och 7 fregatter) samt 248
skärgårdsfartyg, inalles 281 fartyg, utom de kongl,
jakterna, lastdragare, transportfartyg o. s. v.,
med 1,511 kanoner och en ordinarie
bemanning af 8,924 man. Härtill kunna i krigstid
läggas sjübeväringen, som enligt en kongl,
kungörelse af den 13 Febr. 1849 skall tagas
från vissa delar af landet (Blekinge och
Vester-Norrlands län, Öland. Södra Möre fögderi af
Kalmar län m. m.), — sjökaptener, styrmän
och maschinister ä privatas ångfartyg samt allt
det handelsflottan tillhöriga manskap, som
vid utbrott af krig är inskrifvet å
sjömanshus eller i magistraternas rullor, hvilket skall
på flottan tjenstgöra från 20 till fyllda 30 års
ålder. Dertill komma ytterligare i krigstid
1535 båtsmän af den s. k. Extra Roteringeii,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
