Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - C. Statsförfattning och statsförvaltning - Finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
Deremot uppgå enligt riksstaten utgifterna till följande belopp:
l:sta Hufvudtiteln (Hof- och Slottsstaterna)........Rdr Rmt 1,301,400.
2:dra Hufvudtiteln (Just.-deparlem.)......................» » 2,126,630.
3:dje Hufvudtiteln (ütrikes-departem.)....................» » 479,200.
4:de Hufvudtiteln (Landtförsvaret)......................» » 8,686,900!
5:te Hufvudtiteln (Sjöförsvaret)........................» » 3,241.530.
6:te Hufvudtiteln (Civil-depart.)........................» » 2,167,500.
7:de Hufvudtiteln (Finans-depart.)......................» » 3,332,400.
8:de Hufvudtiteln (Ekklesiastik-departem.)..................» » 3,055,000.
9:de Hufvudtiteln (Pensions- och Allmänna Indragningsstaterna) » » 1,117,940.
Summa Rdr Rmt 25,508.500.
Sålunda uppkommer ett öfverskott af i
966,200 rdr rmt, hvilka skola användas för
Extra-statsregleringen. Till denna skola
utgifterna utgå från Riksgälds-kontoret, och
beräknas dessa för de tre åren 1858, 1859 j
och 1860 till 16.568,542, hvarförutan sistnämnda \
kontor har åtskilliga utbetalningar, så att
sammanlagda beloppet af dess utgifter för den
treåriga finansperioden stiger till 26,698,603
rdr rmt. Kontorets tillgångar härtill utgjorde
inalles 24,718.350 rdr rmt, och den sålunda
uppkomna bristen, 1,980,252 rdr rmt, måste
betäckas genom Allmän Bevillning. Hela den
summa, som under den treåriga
finansperioden skall utgöras af Sveriges inbvggare,
uppgår sålunda till 103,224,103 rdr rmt eller till
29J rdr rmt för hvarje individ.
Men utom de till Statsverket ingående
skattebidragen utgöras af landet betydliga,
uti statens budget icke upptagna afgifter till så
väl municipala som’till och med allmänna
Ä?a?s-ändamål. Sådana i statskassan icke
inflytande utskylder, öfver hvilkas belopp man
saknar tillförlitliga uppgifter, äro t. ex.
följande, hvilkas belopp upptagas efter
landshöf-dingarnes berättelser för åren 1851—1855:
För rustnings- och roteringskostnud....................4,350,000 rdr rmt*)
Kleresiet ....................................4,000,000 » »
Fattigförsörjningen..............................2,260,000 » »
Väghållningen................................2,050,000 » »
Skjutskostnaden................................940.000 » »
Diverse onera .....................2,700,000 » »
Kostnader för städernas styrelse..................750,000 » »
Summa 17,150,000 » »
Sverige hade fore riksdagen 1856—1858 i
ingen utländsk statsskuld och icke htller ;
någon betydande inhemsk sådan. Den
inhemska skuld, som staten åsamkade sig till
följd af 1808—1809:årens krig, uppgick i
slutet af 1810 till 7,079.861 rdr. Vid 1830 års
slut hade den inländska skulden ett belopp af
7,401,916 rdr; men riksgäldskontorets
fordringar och tillgångar voro då så stora (6,320,051
rdr), att skulden med blott 1,081,815 rdr öfversteg
tillgångarna. Vid 1847 års slut och sedan
ständerna beslutit, att åtskilliga
Riksgäldskonto-rets äldre skulder skulle föras inom linien,
utgjorde den återstående inhemska skulden
endast 4,832,035 rdr; men vid riksdagen 1847
—48 anvisades till konungens disposition ett
kreditiv af 2 millioner rdr bko att användas
till rustningar och andra åtgärder, som de
politiska förhållandena kunde kräfva, och
ständerna beslöto, att denna summa skulle
anskaffas genom upplåning. Till godtgörande
af detta lån med derå upplöpande räntor
anslogs tillika ett årligt belopp af 300,000 rdr
att utgå efter de grunder, den af ständerna
derom upprättade författningen innehöll. På
grund af dessa beslut upplånades medelst 3,
4 och 4^ procents obligationer en summa af
1,006,250 rdr bko, hvilken under loppet af
1850 till fullo betalades. Derjemte beslöto
ständerna vid riksdagen 1853—54, att de
medel, som erfordras till de
jernvägsanläggningar, som blifvit eller kunna bli beslutna, skulle
anskaffas genom upplåning för statens
räkning medelst fonderade, inom riket utgifna,
räntebärande obligationer, lydande å svenskt
mynt och utfärdade af riksgäldskontoret å
ständernas vägnar. I slutet af 1854 funnos
sådana obligationer utfärdade till ett belopp
af 1 million rdr bko, oberäknadt några
äldre obligationer, utfärdade dels till rikets
ständers bank och dels till innehafvaren mot 5
proc., de förra till belopp af 2,640.000, de
sednare till blott 6,750 rdr. Totalsumman af
Riksgäldskontorets räntebärande skulder detta
år var 4,037,631. och af dess räntefria skuld
916.820 rdr. Verkets tillgångar öfverstego
imellertid skulderna med 2,866,528 rdr. Vid
riksdagen 1850—51 lemnade ständerna också
en garanti af 4 proc. ränta å bvggnadskapi-
*) Enligt Landshöfd.-berättelserna för 1851 —
55 uppgingo statsbidragen till 29,000,000
rdr rmt under följande rubriker:
Ständiga räntor . . 6,800,000 rdr rmt.
Rustning och rotering 4,350,000
Kleresistaten . . . 4,000,000
Div. allm. besvär . 2,700.000
Bränvinsbränn. afg. 2,700,000
Fattigförsörjning . 2,260,000
Allm. Bevillningen . 2,250,000
Väghållning . . . 2,050,000
Skjutsningsbesväret 940,000
Städernas styrelse . 750,000
Arrendemedel . . 400,000o
När denna summa fördelades på hela
folkmängden, skattade hvarje person 7 rdr 32 sk.
rgs, oberäknadt tulluppbörden,
cbarta-sigillata-afgiften och flera indirekta skatter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
