Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arboga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att Arboga skulle betyda »staden vid
åkrökuingen».
Dessa antiqvariska spekulationer
kunna vi imellertid gerna lemna åsido,
för att i stället öfvergå till den gamla
stadens, — »gammal som Arboga gata»,
säger ordspråket, — verkligen
märkvärdiga och raed hela Sveriges i
allmänhet på det närmaste
sammanhängande historia. Redan under
hedendomen och den första christna tiden
tyckes Arboga hafva varit en betydande
ort, om man får sluta af de talrika
ättehögar, som finnas nära staden,
hvarförutan man här tror sig hafva
funnit spår efter en offerlund. Derjemte
förekomma qvarlefvor af flera borgar
och fästen. Så har en half mil öster
om staden, på en holme i Arboga A,
legat ett slott, hvilket anses hafva varit
det starka fästet Akersborg, hvarifrån
man velat härleda namnet på Åkerbo
härad; — på Herrängen, invid staden,
låg fästet Ragvaldsborg; — på
Skansberget, vester om staden, ser man
vidsträckta lemningar af skansar, och
söderut skola också tvänne stora borgar
hafva varit belägna. Alla dessa
försvarsverk tyckas antyda, att staden varit
en vigtig ort, sora behöft på bästa sätt
omvärnas. — Under medeltiden lär
Arboga likaledes hafva varit ganska
ansenligt, och man tror sig med säkerhet
känna, att staden då hade minst 4
kyrkor, 3 kloster, 4 kapell och
dess-förutan flera s. k. gillen. Hvar tre af
dessa kyrkor, nämligen St. Olofs, St.
Petri och Pauli samt Helgeands- eller
Hospitalskyrkan, varit belägna, vet man
nu mer icke med bestämdhet. St.
Olofskyrkan säges väl hafva legat vester om
staden, på det s. k. Nästqvarnsgärdet,
men nämnes icke mer sedan slutet af
1200-talet; Petri- och Paulikyrkan
omtalas visserligen sednare; men läget
känner man icke, utan tros det, att
hon nedbrunnit 1468, och
Helgeandskyrkan (kanske på samma plats som det
nuvar. Rådhuset) anses hafva varit
sammanbyggd med Franciskaner-klostret.
De 4 kapellerna voro: Hel. Svens
kapell, söder om staden, — Stce
Catharinae, vid gamla storgatan, nära tullen,
— Helge Korskapellet, norr ora ån, och
St. Andrece kapell, som utgör en del
af nuvarande stadskyrkan. Det största
och äldsta bland klostren var det
möjligen raed Helgeands-kyrkan
sammanbyggda Franciskaner-klostret, hvilket
berättas hafva blifvit anlagdt af Magnus
Ladulås år 1285 och skall hafva
intagit hela den plats, der nu rådhuset,
Jerntorget och stadskyrkan ligga. Ett
år 1320, under Magni Smeks regering,
anlagdt Dominikaner-kloster skall hafva
legat söder om ån, och det tredje
klostret, tillhörigt nunnor af
Benediktiner-Orden, anlagdt 1 308 i Birger
Magnussons tid, tros hafva legat nära
Franciskaner-klostret, på samma plats, der nu
stadskyrkan står. Man tror sig nere
vid åbrädden se lemningar efter ett
hvalf, genom hvilket klostrets nunnor
gått för att hemta vatten, »på det de
icke skulle behöfva komma i mannaåsyn.»
Detta kloster lär imellertid hafva
blifvit upphäfdt efter den brand, med
hvilken staden hemsöktes 1468, ty
Franciskaner-orden egde klosterbyggnaden
147 6 och förvandlade den till det
ofvannämnda St. Andreæ-kapellet. Detta
kapell skänktes af Gustaf I till staden
och blef som stadskyrka invigdt först
1651 åt den Hel. Trefaldighet. Den
dittills begagnade stadskyrkan, St.
Nicolai, nu landsförsamlingens kyrka, skall
vara byggd af Magnus Ladulås,
Arboga har varit sätet för talrika
och vigtiga riksdagar, bland hvilka den
första uppgifves vara det år 1307 af
hertigarne Erik och Waldemar
sammankallade riksmöte, der en förlikning
uppgjordes mellan hertigarne och
konung Birger, som derefter sattes i frihet.
Någon tid efteråt, 1350, härjades
staden af digerdöden, som här lär hafva
anställt stor förödelse. — Under
Engelbrekts frihetskrig höllos här 3
riksmöten, och på det första af dessa, 1434,
valdes Engelbrecht till rikets
höfvidsman. På Arboga riksdag 1440 nedlade
Karl Knutson riksförestånderskapet raot
vederlag af Finnland och Oland, samt
valdes Christopher af Baiern till Sveriges
konung. På Arboga riksdag 1471
utsågs Sten Sture den Äldre till
riksföreståndare. Från denna riksdag och den
»läst Tyskt öl», hvarmed bönderna skola
hafva blifvit förmådda att gifva sina
röster åt Sturen, vill man härleda det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
