Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arboga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gamla ordspråket om Arboga-Ölet, att
»det kommer efter». Imellertid menar
en annan tradition, att detta ordspråk
bärleder sig från slaget vid Tillinge år
1 365, i hvilket Magni och Håkans här
blef slagen, för det den af det goda
ölet i Arboga lät uppehålla sig för
länge, så att den kom alltför sent fram
till valplatsen. (Ett annat ordspråk om
»ali den peppar i Arboga är», torde
syfta på stadens vidsträckta
speceri-handel i medeltiden.) Kort före
Stu-reus val till riksföreståndare hade
Arboga (1468) af Erik Karlsson Wase,
som slagit Karl YIILs höfvidsman Nils
Sture, hvilken med sitt folk stod i
staden, blifvit plundradt och nedbrändt.
Derföre fick också staden på riksdagen
1480 skattefrihet på 6 år, och alla de,
som ville bygga stenhus, benådades med
samma frihet på 12 år; men redan
15 13 hemsöktes Arboga af en ny
eldsvåda, hvilken föranlät Sten Sture den
Yngre att eftergifva alla utskylder till
kronan på 12 år. Under sista året af
denna period härjades staden af en ny
brand.
Imellertid tyckes staden ändock hafva
bibehållit sin vigt, ty samma år den
sistnämnda branden inträffade, 15 25,
hade Gustaf I till Arboga
sammankallat en ny riksdag, hvilken dock måste
flyttas till Westerås. Under gamle kung
Göstaf höllos icke desto mindre 7
riksdagar i Arboga, deraf tvänne på ett
år, 1 532. Kung Gustafs sista riksmöte
här hölls 1546, och vid denna riksdag
beviljade ständerna ett lämpligt
underhåll åt konungens söner. Af vigt är
Erik XIV:s riksdag i Arboga 1561, på
hvilken ständerna antogo de 43 s. k.
»Arboga-Artiklar», genom hvilka
hertigarnes rättigheter och skyldigheter
bestämdes. Ar 1 597 hölls den af hertig
Carl utlysta »enighets- och
ståndaktighets-sammankomsten» i Arboga, der Carl
enhälligt anmodades att träda i spetsen
för rikets styrelse. Tvänne år sednare
lärer en ny riksdag hafva varit hållen
i denna stad, som derjemte var sätet
för herredagar 1637 och 1657, den
sistnämnda det sista bland de talrika
riksmötena i Arboga, hvilkas
sammanräknade antal uppgifves till icke
mindre än 32. Dertill komma vtterligare
flera prestmöten under medeltiden,
inalles 7, det första hållet 1297, det
sista 1474. Allt detta tyckes
oveder-sägligen ådagalägga stadens vigt, och
ända till 1647 innehade också Arboga
14:de rummet bland Sveriges städer,
men nedflyttades sedan till det 24:de
och innehar nu N:o 31.
Arbogas äldsta privilegier äro
utfärdade år 1480 af riddaren Nils Sture,
som efterskänkte den ränta, staden af
ålder och i många konungars och
herrars tid utgjort. Af Gustaf I fick
staden privilegier 3 särskilda gånger;
Johan III gaf 1 576 Arboga rättighet till
fri handel på sjöstäderna utom
skärgården, och äfven Carl IX och Gustaf
Adolf vårdade sig svnnerligen om Ar-
ooga. Carl IX uppmuntrade på det
högsta »harneskmakeriet» i Arboga och
tillät 1 607 stadens harneskmakare att
upprätta ett eget faktori; men fastän
detta yrke ännu 1720 var gauska
talrikt representeradt, upphörde det dock
småningom med bruket af harnesken och
förvandlades till det nuvarande
plåtslageriet. I Gustaf Adolfs tid fanus i
Arboga ett mynthus, der åren 1626
och 1627 de s. k. Arboga klippingar
och fyrkar präglades. Sedan 1551 hade
Arboga en »kungsgård», der drottning
Katarina Stenbock och Johan III ofta
vistades; prinsessan Cecilia med sin
gemål, markgrefve Christopher af Baden,
höllo hof i Arboga från 1571 till 1579,
dock icke på denna »kungsgård»,*)
hvilken nedbrann redan 1 569 och sedan
icke blef återuppbyggd, emedan Carl
IX skänkte till staden den jord, som
tillhört kungsgården, mot en årlig
afgift af 38 skfb koppar, som dock
efterskänktes af Gustaf den Store. Cecilia
residerade på »kungshuset», den af
Gustaf I till staden skänkta fordna
Helgeands-kyrkan; detta kungshus
öfverlemnades af drottning Kristina 1634
åter till staden och förändrades till
rådstuga. — I sednare tider har Arboga
åtskilliga gånger lidit af eldsvåda, t. ex.
*) Det till staden hörande, ehuru i landsförsamlingen belägna Koberg var den fordna
kungsgården och kungsladugården. Stället kallades en tid Kohagen och hade ett Holländeri. (Handskrift
af prosten Wessén, förvarad i Arboga landskyrka.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
