Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arboga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arboga stad, som reglerades efter
branden 1650 och då innehöll 310
bebyggda gårdar, är till formen en aflång
fyrkant, bestående af tvänne delar, norr
och söder om ån, hvilka förenas med
en bro. Staden har två torg,
Stortorget, söder om Norra Storgatan (eller
Nygatan) samt Jerntorget. Under åren
1852 och 1853 blefvo, hufvudsakligast
genom den för staden synnerligen
nitiska d. v. borgmäst. Stolpes åtgärd, de
norr och öster om stadskyrkan belägna
gator, som förena Jerntorget med en
större plats, som blifvit inköpt till
Hamntorg, utvidgade, stensatta och försedda
med trottoirer, hvilket allt, tillika med
inköpet af Hamntorget, medförde en
kostnad af 6,218 rdr bko. Strax invid
staden ligger en nu fullständigt ordnad
och planterad vacker begrafningsplats.
Den nätt och ordentligt byggda staden
har en vacker skeppsbro och derinvid
bangård för Arboga—Örebro-jernvägen,
hvilken öppnades den 29 Aug. 1857.
— Sedan 1854 pågår^arbete med
upp-muddring af Arboga A.
Arboga stads befolkning uppgick
185 5 till 2,308 personer eller 223 mer
än 185 0, och hade d. 1 Jan. 1858 höjt
sig till 2,624 samt tyckes stadd i jemnt
tillväxande. Stadens näringsfång äro
handel, handtverkeri, sjöfart, faktori-rörelse
och jordbruk, hvartill 1 855 kommit ett
bränvinsbränneri, som drifves med ånga.
Vid 1 855 års slut hade staden 10
handlande med Öppna bodar, i hvilka
såldes hufvudsakligast spannmål, salt,
viktualier, kramvaror och alngods.
Antalet af burskapsegande handlande och
enkor var 18, med en sammanlagd
bevillning af 276 rdr 16 sk. bko,
hvarförutan 3 qvinnor idkade handel. —
Handtverkerierna sysselsatte 6 4 mästare
och husbönder samt 133 gesäller,
lärlingar och andra arbetare, af hvilka
sistnämnda 26 hade rätt att till sitt
försörjande förfärdiga handtverkerivaror.
Bevillningen för handtverksrörelse år
1 855 utgjorde 237 rdr, och
sammanräknade tillverkningsvärdet uppgick till
41,826 rdr bko. — Vid det nämnda
bränneriet tillverkades 4 5,000 kannor
bränvin; utom detsamma funnos i
staden inga andra fabriker än ett större
garfveri och 4 färgerier, hvartill
sednare tillkommit ett gjuteri och
machin-verkstad, hit flyttadt från Krokfors och
anlagdt i stor skala. I Arboga finnes
äfven ett boktryckeri.
Till sjöfart begagnades ofvannämnde
år 20 seglande fartyg om tillsammans
7725/lno läster samt 1 jernångfartyg,
hvartill sedan ytterligare kommit 2
last-dragare-ångfartyg, Kungsöhr och Ahllöf.
De flesta resorna skedde på Stockholm,
ehuru några bland stadens fartyg gått
på Göta kanal och Norrland m. fl.
inrikes orter samt ett till och med
besökt nordtyska hamnar. Från staden
utfördes hufvudsakligen metall-effekter,
viktualier, spannmål och kreatur, på de
sednare åren äfven plank och bräder.
Spannmål, saltvaror och styckegods
utgjorde de hufvudsakliga retour-frakterna.
— Faktori-rörelse drefs 1855 af 4
personer.
Fattigförsörjningen, som 1850
kostade 1,154 rdr bko, uppgick 1 855 till
3,598 rdr samma mvnt, som utdelades
till 65 fattighjon och underhållstagare
samt användes till en matinrättning för
fattiga. En år 1854 här upprättad
»Fruntimmers-förening» har af
fattigvården öfvertagit alla åt dennas omsorg
hemfallna barn, hvilka för närvarande
utgöra ett antal af 25 och vårdas på
ett af föreningen stiftadt barnhus. För
hvarje barn erlägger stadens fattigvård
till föreningen 50 rdr rmt om året;
men dessförutan eger föreningen inga
andra tillgångar än några smärre
donationer. Samma Fruntimmers-förening
har nu, mot ett årligt anslag af 1,200
rdr rmt, öfvertagit stadens
mat-inrättning, der fattiga bespisas, och en
måltid gifves åt alla med pass försedda
geuomvandrare, hvilkas antal i Maj
1858 uppgick till mer än 100. Genom
dessa inrättningar är så mycket vunnet,
att alla tiggare inom staden alldeles
försvunnit. — O. Ahllöf inrättade genom
testamente 1740 i staden ett barnhus,
ursprungligen ämnadt för 10 flickor och
12 gossar, ehuru nu inalles blott 10
barn kunna underhållas derstädes, en
följd af penningevärdets försämring.
Dessutom finnes den s. k. Näfska
testamentsfonden, 45 ’/4 donerade mantal, till
understöd för blesserade soldater vid
West-manlands regimente, samt en annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
