Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arboga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1569 och 1650, hvarförutan på
Bartholomei-dagen 1743 åskan slog ned i
rådstugan midt under rättens session,
utan att dock någon vidare olycka
inträffade. Utom dessa olyckor bidrog
anläggandet af städerna Nora och Linde
samt af Hjelmare Kanal ansenligt till
minskning af stadens välmåga och
varuomsättningens ledande åt annat håll.
Såsom ett curiosum böra vi
omnämna den s. k. »Arboga Rätt», ett
sannolikt vid något af stadens gillen
uppkommet stadgande om huru vid
dryckeslag skall tillgå. Denna »Rätt»
består af blott 5 paragrafer, hvilka lyda
som följer: 1) Ingen skall skänka i,
utan värden eller den han i sitt ställe
förordnar; 2) ingen skall sätta ifrån sig
bägaren, förrän han tömt deri; 3) ingen
skall låta slå i derimellan eller hålla
uti, medan värden skänker i; 4) gör
någon det, böte med att tömma en full
bägare; 5) nekar någon härtill,
uteslutes han ur laget. Carl XI lär under
sitt vistande i staden en gång hafva
brutit mot någon af dessa artiklar, och
då värden erinrade honom derom, sade
konungen skämtande: »efter detta är
Arboga Rätt, skall det ock så förblifva
hädanefter», och fogade sig villigt i
föreskriften.
Bland märkeligare byggnader i
Arboga förtjena följande anföras: 1)
Stads-eller Nerkyrkan, så kallad efter sitt
läge nedanföre den andra, högre
belägna kyrkan. Denna kyrka anses
ursprungligen hafva varit ett till
Franci-skaner-klostret hörande St. Andreæ
kapell, hvilket år 1529 af Gustaf I
skänktes till staden för att förvandlas till
stadskyrka. Men stadsboerna
begagnade som sådan den s. k. Uppkyrkan,
tilldess Johan III 1576 antydde dem,
att, om de icke ville uppbygga sin
kyrka, de icke allenast skulle förlora sina
privilegier, utan derjemte få böta 2000
daler. Nu grep man sig an med
saken; och 1 5 93 kunde gudstjenst hållas
i kyrkan, hvilken likväl invigdes först
1651 och kallades Trefaldighets-kyrkan.
Hon håller 9 2 alnar i längd och 25 i
bredd, är ljus och vacker samt prydd
med flera målningar, af hvilka en,
föreställande Kristi nedtagande från korset,
anses vara af Rembrandt. Bland
klockorna i det omkring 100 alnar höga
och med småtorn försedda tornet
märkes i synnerhet en, som sannolikt hör
till de äldsta oomgjutna klockorna i
riket; på denna klocka föreställas
Jungfru Maria samt helgonen S. Anna och
S. Martia; inskriften kring nedra
kanten lyder: Hielp I. H. S. Maria, Anna
et Sta Martia. Anno Dni MCDVIII.
2) Landskyrkan eller St. Nicolai,
äfven Uppkyrkan kallad med anledning
deraf, att lion ligger högre än
Stadskyrkan, skall vara byggd af Magnus
Ladulås och håller 60 alnar i längd samt
4 0 i bredd. Altartafla!!, i konstrikt
träsnideri, anses härleda sig från Trondhjem
och hafva blifvit antingen tagen under
Erik XIV:s krig eller också hitskänkt
under Unionstiden; andra anse henne
vara ett krigsbyte från Ryssland eller
Polen. Tornet, som blef färdigt 16 52
och har en hög spira, består af tegel
från det fordna Dominikanerklostret och
är uppfördt af Anders Tornresare, som
skall hafva byggt omkring 22 olika
torn, mest i Westmanland och
Södermanland, men äfven i Falun och
Carlstad. Arboga stads- och
landsförsamlingar skiljdes 1657 från hvarandra,
men äro nu åter förenade och bilda,
tillika med Sätterbo annex, ett regalt
pastorat af första klassen.
3) Rådhuset var först af trä; men
sedan skänktes, som vi redan berättat,
Helgeandskyrkan af Gustaf I (1531) till
staden att inredas till rådhus, hvilket
dock ej kom till verkställighet. Kyrkan
nedbrann 1564, återföll till kronan,
iståndsattes och begagnades till
»kungs-hus». Sedan Kristina åter (1634)
lemnat detta åt staden, förändrades det till
rådstuga, och ett torn uppsattes på
vestra gafveln. Denna byggnad nedrefs
imellertid 1758, då nuvarande rådhuset
uppfördes; detta har sedan dess
undergått flera reparationer, sednast 1852 —
185 4, då kostnaden för reparationen
uppgick till 8,694 rdr bko.
Utom rådhuset och kyrkorna har
staden blott 4 stenhus, deribland ett
rätt stort och ansenligt, grundlagdt af
stadens utmärkte välgörare, assessoren
Ahllöf, och af gammalt utmärkt med
benämningen »Arboga stenhus».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
