Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axevall, eller Axevalla - Axevalla Hed och Nya Axevall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppbrände detta fäste, hvilket under
Danska väldet varit en plåga för orten.
Enligt andra uppgifter skall slottet
blifvit iståndsatt, men nedbrutet i Sten
Sture den Äldres tid år 1471 och
sedan aldrig åter uppbygdt.
Axevalla slott har i sin välraagt
varit hållet för så märkligt och vigtigt, att
orten deromkring blifvit kallad Axevalla
län. Det utgjorde under medeltiden
ett slags centralfästniug och var en
säker tillflyktsort vid Danskarnes denna
tiden ofta gjorda inbrott och ett försvar
mot fiender, hvilka genom detta fäste
blefvo hindrade att framrycka längre
upp i landet. De lemningar, som ännu
finnas efter detta slott, kanske det
starkaste i riket under sin tid, äro nu
knappt synliga, emedan stället, der det
stått, nu är öfvervuxet med höga
löfträd, och midt i borgen är ett ovanligt
stort enträd. I den omgifvande
trakten förekomma äfven flera
fornlemningar. Till slottet var fordom en
stenlagd väg öfver ett träsk, som säkert
förr var mer vattenrikt än nu. På
fasta landet och till venster om vägen
vid Husgärdet synas lemningar efter
eu skans, äfvensom vid torpet
Troijenborg efter tvänne dylika. Några spår
efter en vall börja vid vägen åt
Tra-nura, sträcka sig fram vid
vapenöfnings-hedeu och sluta vid sistnämnda skans.
Slutligen bör icke förgätas den
märkvärdiga halfkors-grafven på Axevalla
hed, som var i fullt stånd till Maj
månad år 1805, då den af
helgedoms-rånare förstördes, emedan den ansågs
hindra trupprörelserna på denna
öfnings-plats. Denna graf, sora af folket i
orten kallas Jättegrafven eller
Odens-grafven, var belägen på en jordhöjd och
hade fyra takhällar af granit, 1 ’/2 aln
tjocka, bland hvilka en skall hafva vägt
117 sk®. När heden jemnades till
exercisplats, måste grafven raseras, och i
dagen visade sig då, sedan takhällarne
blifvit aflyfta, 18 st. benrangel
sittande omkring väggarna i små
stenkistor, hvar och en formad af uppresta
stenskifvor. På eu bädd af kol och
aska till 1 alns höjd befunno sig
ske-letterna i en särdeles hopträngd och
lutande ställning, med undantag af ett
enda, sora låg utsträckt på södra sidan
framför de Öfriga. Tydligen hade de
tillhört olika åldrar och kön, och
bredvid dem träffades fliutknifvar, pilspetsar
och en liten hammare af bernsten utan
skaft samt en genomborrad perla af
sararaa ämne. Denna afdelning var 2
alnar hög, och derofvanpå fanns åter
en bädd af kol, mylla och kullersten
till 1 alns höjd. Erån denna sednare
bädd var |/2 aln till takhällarna; hela
grottans storlek var 12 alnar i längd,
4 i bredd och 4 72 i höjd. Fyra
andra dylika grafvar upptäcktes äfven då
på andra ställen i grannskapet. På
Tranums egor vid Kohagemåssen och
Husgärdet samt på Lundby gärden
finnas äfven grifter af dylikt slag.
Axevalla Hed och Nya Axevall, den
förra en mötes- och exercisplats för
Skaraborgs och Westgöta regimenten,
det sednare ett kronohemman, bebygdt
för krigskommissariatet vid dessa
regi-raenten och förenadt ined heden, allt
beläget i sararaa socken, Skärf, der
ofvannämnde Axevalla slott fordora legat.
Axevalla Hed, belägen mellan
landsvägarna, sora gå från Skara och Sköfde,
är en stor slätt, egentligen tillhörig
kronoparken Vallén, från hvilken den
är utbruten och för nämnde ändamål
planerad under kon. Gustaf IV Adolfs
tid, hvarmed början gjordes 1803.
Inberäknad den ännu bibehållna
kronoparken, hvilken för kronaus räkning
blifvit till största delen uthuggen, har
nuvarande mötesplatsen en längd af
2,250 och en bredd af 1,500 famnar
samt omfattar en areal af omkring 500
tunnland. Den är så jemn och slät,
att dess like finnes på få orter i riket.
Särskildt bör nämuas det större
öf-ningsläger af Svenska och Norska
trupper, som hölls här’sommaren 1858.
— Nya Axevall, nu ett kronohemman
om ’/4 mautal, ligger på kronoparken,
efter hvilken det äfven kallas Vallen.
Hemmanet, som inköptes för kronans
räkning 1802 till Westgöta
kommissariat, är på en gång smakfullt och
ändamålsenligt bebygdt, så väl för de
Kongl, personernas eget vistande
derstädes vid inträffande större läger, som
för passevolans-iurättningen och
kommissariatet, hvartill nödiga större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
