Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axevalla Hed och Nya Axevall - Axholm - Axmar - Axsjön - Axtorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
magasiner, bageri, sjukbus, häst-lasarett
och flera mindre byggnader äro
uppförda.
Axholm, ett frälse-säteri i Fläckebo
socken, Norrbo härad af Westerås län,
är ett urgammalt herregods, beläget i
en vacker trakt på vestra stranden af
Fläcksjön. På en holme i nämnda sjö
stod i äldre tider och ända till våra
dagar ett stort stenhus, kalladt
Ax-holms slott, med torn på taket,
uppfördt af riksdrotset grefve Magn. Brahe,
som egde denna gård vid år 1593 och
dog 1633; andra säga, att hans
dotter, Ebba Brahe, efter hennes mans,
riksmarsken grefve Jakob De la
Gardies, död 1652 uppbyggt slottet; men
detta är mindre troligt. Deromkring
hafva från äldre tider vackra
planteringar varit anlagda, och en bro har från
fasta landet gått öfver sundet till
holmen. För ett århundrade sedan
uppgifves, att ingen bebott detta slott på lång
tid tillbaka, och den sista, som der haft
sin bostad, uppgifves vara ofvannämnda
grefvinnan Ebba; hon dog 1674. I
början af detta århundrade var slottet så
förfallet, att det måste nedrifvas, och
på den gamla grundmuren uppfördes
en prydlig paviljong i götisk stil; hela
holmen förvandlades 1814 till en
vacker engelsk park. Den nuvarande
mangården, af trä, ligger midt emot denna
holme, nära stranden, och har en högst
täck belägenhet. Som förut är nämndt,
egde slägten Brahe Axholm redan på
1500-talet, och genom Ebba Brahe kom
gården till den De la Gardieska.
Sedermera har den i början af 1700-talet
öfvergått till slägten Posse, hvilken den
tillhört till vår tid. Riksrådet grefve
Arvid Posse egde gården i medlet af
nämnde århundrade; derefter flck
hofmarskalken grefve Knut Posse
densamma, och efter honom hans son,
löjtnanten grefve Knut Lindorm Posse, som
dog 1840, och hans arfvingar innehade
den sedan. Godset består af Axholm,
3 mantal frälse-säteri med Byrilsbo och
Nolansjö, samt 2 mantal rå och rör
Norrby och underlydande inom socknen
10 1/2 mantal frälse och 11/16 skatte.
Axmar, ett jernbruk i Hamrånge
socken och Gestrikland af Gefle län,
tillhör Hamrånge-verken. Den 7 April
1671 utfärdades först privilegium för
Klas Depken på en stångjernshammare
och år 1693 på ytterligare 1 hammare
och 2 härdar. Ar 1 695 fick bruket
smidesrätt till 600 sk®, och
hammarskatten var 6 sk®. Bergs-kollegium
beviljade sedan 1784 tillstånd att fä
inflytta 100 sk® smide från Länna och
300 sk® från Nyhammar. År 1830
erhölls tillstånd att flytta hammaren
till Töiinebro i Skog socken; och år
1838 tillöktes smidet med eu tredjedel
mot viss hammarskaft. Är 1840 hade
bruket 4 härdar, hvaraf dock 2:ne voro
flyttade till Tönnebro; årliga
tillverkningen af privil. smide utgjorde då
2,533 sk® 6 1® af eget tackjern, och
hammarskatten var 25 sk® 9 1® 13 ®.
Bruket har nu 2 ofria härdar med
1,266 sk® 13 1® privil. smide mot 25
sk® 6 1® 13 ® hammarskatt.
Stångjernet skeppas på Stockholm och Gefle.
Brukets disponent var under sednaste
decenniet Bergman von Schinkel.
Axsjön. En mindre sjö i Duukers
socken af Willåttinge härad och
Nyköpings län, faller ut i Hänaren och är
belägen vid sydvestra socknegränsen mot
Hyltinge.
Axtorna, en by, belägen i Svartrå
socken och Faurås härad af Halmstads
län, nära Warberg, är märklig för ett
här mellan Svenskar och Danskar hål
let fältslag år 1 565. Sedan Svenskarne
den 15 September nämnda år med
stormande hand intagit Warbergs slott, der
Carl Mornay sedan sattes till
ståthållare, använde Danska öfverbefälhafvaren
Daniel Banzow allt sitt bemödande för
att återtaga slottet. Han ryckte sjelf in
i norra Halland och belägrade Warberg,
som han lät storma trenne gånger, men
blef så tappert afslagen, att han med
förlust af 1,600 man nödgades draga
sig tillbaka; till denna återinarsch
bidrog äfven mycket den inträffade
underrättelsen, att Svenskarne vore i
antågande från Småland och Westergötland.
Kon. Erik hade nämligen samlat sina
trupper vid sätesgården ltisa i Öisås
socken och Kinds härad i
Westergötland, der han mönstrade dem och
utsåg Jakob Henriksson Hästesko till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
