Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barkeryd - Barkestorp - Barksäter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omkrets hvardera, jemte flera
stensättningar. Vid Ryssby skall en runsten
med okända mynder funnits och ett
stort rör af 150 alnars omkrets. Dessa
fornlemningar omnämnas vidare vid
gårdarnas beskrifningar. På flera
ställen förekomma s. k. Tempel, som
anses för ruiner af kyrkor. På Röija
gärde finnes ett sådant, och öster om
detsamma ser man en skeppsformig
stensättning, 30 alnar lån?, i hvilken
en viking säges vara begrafven; — nå
Spånarps skog är äfven ett tempel.
Ett annat dylikt inom socknen, hvarest
uppgifves icke, skall vara 22 alnar i
fyrkant, med 12 alnars bredt chor.
Flera gårdar här i socknen nämnas i
handlingar från 1300 talet. De
betydligaste nuvarande egendomarne äro
Ribbingsnäs, Esperyd och Långåsa.
Barkestorp. Berustadt säteri uti
Kalmar län, Norra Möre härad och
Dörby socken, 7/8 mil vester från
Kalmar. Ett urgammalt gods, som länge
tillhört slägten Kyle, af hvilken
lagmannen Påvel Kyle år 1490 tillbytte
sig detsamma från Systra-klostret i
Kalmar mot gods i Elfverslösa. Genom
gifte gick godset från Kyle-ätten till
en Joen Elofsson, som i vapnet förde
en svan med ring i näbben och var
en bland dem af adeln, som
under-skrefvo Westerås arfförening 1 544. Hans
son, Claës Joensson, som underskref
Uppsala Mötes Beslut 1593, var dä
ståthållare på Kalmar slott, men
tillhörde sedan Sigismunds parti och följde
honom till Polen med sina fyra söner.
Egendomen hemföll då till kronan, men
donerades åt Henrik von Kahlen, gift
med Brita Kihl och död barnlös 1 650;
de ligga bägge begrafna i Dörby kyrka,
der man på likstenen ser deras bilder.
Barkestorp kom derefter åter till
slägten Kyle och innehades såsom donation
af Hans Kyle till Frötuna. År 1662
förlänades godset åt Kongl, rådet
Edvard Ehrensteen, indrogs vid
reduktionen, men återlemnades likväl åt honom
mot byte af annat gods. Ar 1720
köptes gården af biskop N. Braun i
Kalmar, hvilken sålde den till sin måg,
generalmajoren G. D. von Essen, hvars
arfvingar innehade godset till 1808, då
det såldes åt kanslirådet J. C.
Linnerhjelm. Gården tillhör sedan 1854 grefve
Hamilton. Barkestorps berustade
säteri utgör 4 mantal och har stort
tegelbruk.
Barksäter,[1] en sätesgård i Östra
Wingåker socken, Oppunda härad och
Nyköpings län, 5 1/4 mil från
Norrköping, 6 1/2 mil från Örebro och 7 1/4
mil från Nyköping, består af 1 mantal
frälse säteri med 1/2 hemman Hackstorp
i sambruk samt några smärre
underlydande hemmansdelar och en mängd
torp, tillräckliga för gårdens skötsel.
Egendomens areal utgör i det närmaste
2,000 tunnland. Gården är belägen på
ett näs mellan sjöarna Wirén och
Bjelken, belt nära till den förstnämnda.
Sätesbyggningen, ett gammaldags
envå-nings-trähus, som troligen blifvit
uppsatt på 1600-talet, bibehölls oförändrad
ända till år 1856, då den påbyggdes.
Barksäter är kändt från början af
1400-talet, då det tillhörde en Erik
Gidtse och redan upptages som frälse.
Derefter egdes gården af en Peder Lars
(ovisst af hvilken slägt), som gaf den
i morgongåfva till sin hustru, Ingrid
Ersdotter; i gåfvobrefvet, hvars årtal
icke kunnat dechiffreras, finnes
Barksäter benämdt som sätesgård. Vid
början af 1 500-talet var Jakob Larsson
Geete, stamfader för adliga ätten
Gethe (hans sonson introducerades 1629),
egare till gården, som ända till den
tiden kallades Birkesäter eller
Björkesätter; skrifsättet varierade. Derefter
förekommer den år 1 520 i biskop
Brask’s jordebok, der det säges, att
»Mods Pawalsson försålt till Herr Hans,
»Biskop i Linköping», utom andra
gårdar, som uppräknas, äfven »en del i
»Biärkesäter, liggiandes i Wikingaaker
»Sokn i Strengnäs Biskopsdöme, gamalt
»frälse och Sijn hustrus retta Möderne».
Men då biskopens »jordagods genom
»hans afvikande från Riket blefvo Caduc
»och under Kronan faldne», såsom det
heter, lärer Barksäter, eller åtminstone
den del deraf, som biskop Brask
inköpt, tillfallit konung Gustaf I.
Någon tid på 1500-talet uppgifves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
