Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barkarö - Barkarö-Viken - Barken - Barkeryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungen lycka mot lians fiender. — Äfven
kan nämnas, att på
komministers-boställets egor i samma socken finnes, i
östra gärdet, en källa af en
qvadratfamns vidd, under hvars lösa och dyiga
botten man icke kan med den längsta
stång känna någon fast grund, så att
allmänna tron är, att källan är
bottenlös.
Barkarö-Viken. Vik af
Mälarefjärden Galten vid Hedströmmens utlopp,
sydost ifrån Köping.
Barken, Norra och Södra. Två
sjöar i Stora Kopparbergs län,
Norr-och Söderbärke socknar, och tillhörande
Kolbäcks ån vattensystem. Sjöarnas höjd
öfver hafvet är 33C Sv. fot. Norra
Barken, som mottager sjön Wessmans
genom Hillensjöarna och Liren förstärkta
aflopp, börjar vid Smedjebacken och
sträcker sig från nordost till sydvest
ned mot Södra Barken, hvilken,
mindre än den förra, i söder delar sig i
3 vikar, af hvilka de tvänne östliga
med sin södra ända utgöra gränsen mot
Norbergs Bergslag i Westerås län. I
Norra Barken infaller den österifrån
kommande Jörkens aflopp, i Södra
Barken den söderifrån kommande Billsjöns
(600 fot) m. fl. Södra Barken afbördar
sig i sydöstlig rigtning, förbi Sembla,
Fagersta och Westanfors i Stora Aspen
(258 fot), hvarefter vattendraget
fort-sättes genom Åmänningen och Kolbäcks-
Ån. Genom Strömsholms - Kanal och
dennas fortsättning mellan Aspen och
Södra Barken är en
vattenkommunikation öppnad från Mälaren till
Smedjebacken och skall derifrån fortsättas upp
till sjön Wessman.
Barkeryd, en socken i Tveta härad
af Jönköpings län , har en areal af
21,407 tunnland, hvaraf 2,990 äro sjöar
och kärr. Marken består till en stor
del af backar med mossar, mest utan
aflopp, genomskurna af små sjöar och
vattendrag. Sjöar äro vid ltyssby och
Ribbingsnäs, med flera. Rådande
jordmånen består af sandgrus och någon
svartmylla. Skogen är i allmänhet
Öfver hemmansegarnes behof.
Hufvudnäringar äro åkerbruk, boskapsskötsel
och något skogsbruk. Socknen
innehåller 36 1/4 oförmedlade och 32 7/8
förmedlade mantal, deraf skatte 27 1/8,
krono 2 och frälse 3%; tillsammans
med Nässjö 58% förmedlade mantal.
Folkmängden var 1810 2,010, 1840
1,420 och 1856 1,454. Socknen har
både fäst och ambulatorisk skola. År
1 856 besöktes den förra af 35 gossar
och 24 flickor och den sednare af 19
gossar och 3 flickor; dessutom
undervisades 1 gosse i allmänt läroverk, 1
gosse och 2 flickor i enskilda
undervisningsverk; summa 56 gossar och 29
flickor eller inalles 85 skolbarn. —
Barkeryd, jemte annexet Nässjö, ntgör
ett konsistorielt pastorat af 2:dra
klassen, tillhörande Tveta kontrakt af
Wexiö stift. Den nya kyrkan, belägen 10
mil från Wexiö och 2 1/2 från
Jönköping, är uppbygd på 1840-talet och blef
färdig 1847. Den gamla var troligen
den, som nämnes i ett bref af 1381,
Här var förut en brudkrona om 100
lod; men då lion befauns vara för tung
för de unga brudarna, omgjordes hon
till 57 lods vigt. Då, på konung
Gustaf I:s befallning, en af klockorna skulle
tagas till Lübska skuldens betalning,
gömde socknemänneii den; men hon har
ej sedan kunnat återfinnas. Bland
minnesmärken och dyrbarheter i den gamla
kyrkan och troligtvis äfven i den nya,
hvad som dit kunde öfverflyttas,
anmärkas: slägten Kagg har i kyrkan sin
faiTiiljegraf, hvilken friherre E. W.
Ehrenstrahl inlöste 1780 för 56 riksdaler
specie, och öfverstelöjtnant Bengt Kagg
har här sitt hufvudbanér med Kaggska
anorna. Slägten Silfverhjelm, som varit
egare af Ribbingsnäs här i socknen,
har vid kyrkan sin familjegraf.
Drottning Gunilla Bjelke, hvars fader,
riksrådet Johan Axelsson, äfven egde
Ribbingsnäs, har till kyrkan 1592 skänkt
en messhake af sidenatias med skjorta
och ett dyrbart antipendium, hvaraf
lemningar för ej längesedan voro qvar.
Socknens namn skrefs på 1300-talet
Bierkrydh och Berkeridh, på 1500-talet
Barcheryd och Barkaryd. —
Fornlemningar förekomma här i socknen af flera
slag. Vid Esperyd äro dock de mest
anmärkningsvärda. Här finnas 73
grafhögar, 2;ne rör af öfver 100 alnars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
